Debatten om hur vårdskadestämningar och ansvarsförsäkringar påverkar hälso- och sjukvården är omfattande och laddad. Enligt en rapport från 2004 av Congressional Budget Office (CBO) utgör medicinsk felbehandling endast två procent av USA:s totala sjukvårdsutgifter. Även om kostnadskontroll inom vården är en viktig ekonomisk fråga finns det ytterligare aspekter att beakta – bland annat skyddet av patienters rättigheter och den verkliga, övergripande effekten av vårdskadestämningar.
Med tanke på risken för skada – till och med dödsfall – när vårdpersonal begår misstag ger det amerikanska rättssystemet skadade patienter rätten att väcka talan. Eftersom ett stort antal medicinska fel varje år skulle kunna förebyggas menar många att vården bör hållas ansvarig. Statistiken bekräftar att många behandlingsfel faktiskt går att undvika. En studie som genomfördes mellan 2002 och 2007 på tio sjukhus visade att medicinska fel bidrog till ett betydande antal patientskador och dödsfall. Totalt granskades journalerna för 2 341 patienter. Resultatet visade att 18 procent av patienterna kom till skada och att 63,1 procent av dessa skador hade kunnat förebyggas. Än mer oroande är att 2,4 procent av patienterna i studien avled som en direkt eller indirekt följd av medicinska fel.
Praxis att beställa onödiga undersökningar för att skydda sig mot möjliga rättsliga åtgärder kallas defensiv medicin och pekas ut av många inom vården som en huvudorsak till de stigande sjukvårdskostnaderna. Dr. Steven M. Safyer, verkställande direktör för Montefiore Medical Center, uppskattar att fem procent av kostnaderna årligen läggs på defensiv medicin. Congressional Budget Office kom dock fram till betydligt lägre siffror i sin studie från 2004 om kostnaderna för defensiv medicin. Myndigheten påpekade dessutom att defensiv medicin ”kanske drivs mer av den intäkt den genererar än av rädslan för rättsliga åtgärder”.
Enligt Dr. Hugh Francis III, vaskulär kirurg vid Memphis Surgery Associates, ”lämnas alltför många stämningar för vårdskador in”. När läkare betalar upp till 20 procent av sin lön i ansvarsförsäkringspremier är det inte förvånande att de vill se sänkta avgifter. Den ekonomiska kostnaden för rättsliga processer står visserligen i centrum, men läkare lyfter även fram andra, icke-ekonomiska konsekvenser av stämningar och höga premier. Utöver den ekonomiska bördan påverkar försäkringskostnaderna vilken specialitet en läkare väljer, var praktiken lokaliseras och i slutänden om läkaren överhuvudtaget stannar kvar i yrket. Läkare varnar för att ökade premier kan leda till brist på vissa specialister i geografiskt mindre attraktiva områden.
Eftersom olika intressen dras fram i den pågående debatten om de verkliga kostnaderna för vårdskadestämningar och högre försäkringspremier är det svårt att fastställa sanningen. Att premierna för ansvarsförsäkringar ökar kraftigt är dock oomtvistat. Läkare klagar på höga premier, efterfrågar regleringar för att hålla nere kostnaderna och pekar ut premierna som en huvudsyndare bakom de stigande vårdkostnaderna. Hälsokonomer och oberoende juridiska experter delar dock inte denna bild utan hävdar att vårdskadestämningar bara utgör en liten och obetydlig del av problemet.
Forskningen visar att medicinska fel är ett verkligt och allvarligt problem, samtidigt som den direkta kostnadseffekten av vårdskadestämningar på sjukvårdens budget tycks vara relativt begränsad. Debatten handlar därmed inte bara om pengar, utan lika mycket om patientsäkerhet, ansvar och långsiktig tillgång till kvalificerad vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online