Radiologi och radiografi förväxlas ofta, eftersom båda disciplinerna tillhör samma område inom medicinsk bildbehandling. Radiologin är dock en avancerad gren av medicinsk kunskap och praktik. Radiografer arbetar med patienter för att producera medicinska bilder, exempelvis röntgenbilder, som radiologer och andra läkare använder för att diagnostisera och upptäcka sjukdomar eller skador. På grund av den högre utbildningsnivån och det större ansvaret får en radiolog också en betydligt högre lön än en radiograf.
Radiologer är läkare som har utvecklat den avancerade kompetensen att tolka och diagnostisera medicinska bilder, såsom mammografi, röntgen, magnetresonanstomografi (MRI), fluoroskopi och datortomografi (CT). Medan många radiologer använder sina kunskaper för diagnostik, behandlar vissa radiologer sjukdomar – framför allt cancer – med strålning. De kallas då strålningsonkologer eller nuklearmedicinska specialister.
Radiografer skapar medicinska bilder med hjälp av röntgen, mammografi, MRI och andra metoder, som läkare – oftast radiologer – sedan analyserar. Även vissa radiografer kan utbilda sig för att använda strålning i cancerbehandling. Radiografer kan dessutom kallas röntgentekniker, radiologitekniker eller radiografiska assistenter.
Efter en kandidatexamen, vanligtvis inom ett premedicinskt område, går studenter som vill bli radiologer vidare till en ackrediterad medicinsk högskola och avlägger en läkarexamen (M.D.). De måste klara ett licensprov och genomföra en praktisktjänstgöring. Därefter följer minst fyra års specialistutbildning i radiologi, en så kallad residency. Läkaren kan sedan gå vidare till ett fellowship-program och välja en subspecialitet, enligt Radiological Society of North America (RSNA). Totalt har radiologer 13 till 14 års medicinsk utbildning efter grundexamen.
Radiografer har betydligt kortare utbildning. De läser vanligtvis en tvåårig yrkesexamen (Associate of Applied Science). Somliga studerar vidare för en fyraårig kandidatexamen och därmed större ansvar i arbetet, medan andra kan avlägga ett ettårigt certifikat. En radiograf har alltså vanligtvis två till fyra års utbildning efter gymnasiet, oftast vid en folkhögskoleliknande institution eller teknisk högskola.
Radiologin kan delas upp i många specialiserade områden, exempelvis kardiovaskulär radiologi, bröstdiagnostik, akutradiologi, neuroradiologi och muskuloskeletal radiologi, enligt RSNA.
Också radiografin erbjuder många liknande specialiserade områden. De vanligaste för radiografer är magnetresonanstomografi (MRI), mammografi, diagnostisk medicinsk sonografi (ultraljud) och datortomografi (CT).
Radiologer arbetar på sjukhus, kliniker och i privata vårdverksamheter. De kan samarbeta med remitterande läkare för att behandla patienter.
Radiografer kan arbeta på samma platser, men även på bildcentra, akutmottagningar och forskningslaboratorier, enligt U.S. Bureau of Labor Statistics.
Både radiologer och radiografer lär sig att skydda sig själva och patienterna mot strålningens skadliga effekter.
Enligt Association of American Medical Colleges kan radiologer tjäna mellan 386 755 och 600 000 dollar per år. Enligt U.S. Bureau of Labor Statistics var medianårlönen för radiologitekniker 52 210 dollar per år i maj 2008.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online