Sjuksköterskor utbildas både teoretiskt i klassrummet och praktiskt genom klinisk erfarenhet. För att komma in på yrkesbanan måste studenterna vara antagna till ett utbildningsprogram och därefter genomföra praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning på sjukhus. Denna erfarenhet omfattar en mängd uppgifter, vilket resulterar i en livsstil som kretsar kring deadlines och att bemästra sjuksköterskeyrkets konst. Resultatet blir stress.
Sjuksköterskestudenter måste göra observationer inom ett brett spektrum av specialistavdelningar innan de kan specialisera sig och gå vidare från det första steget i sin utbildning. Kliniska examinationer och ökat ansvar skapar stress på arbetsplatsen. Arbetet utförs tätt tillsammans med etablerad personal, men en hektisk vardag innebär att dessa relationer inte alltid är stabila eller självklara. När handledare är alltför upptagna uppstår dessutom en större börda och press på studenterna, som förväntas kompensera för personalbristen.
Trots den stress som följer med övergången från studentlivet är den kliniska praktiken avgörande för förberedelsen och utvecklingen av blivande sjuksköterskor. Redan vid utbildningens start måste åtgärder vidtas för att säkerställa att rätt personer kommer vidare och kan fylla de ständigt återkommande vakanserna inom vården. Den kliniska praktiken ger studenterna en realistisk bild av den miljö de kommer att arbeta i när de väl är fullt utbildade.
Så paradoxalt det än låter är stressen som läggs på sjuksköterskestudenter mer gynnsam än skadlig. En del av stressen som orsakas av krävande deadlines är avsiktlig och en del av utbildningen, medan den som uppstår i sjukhusmiljön kan vara oavsiktlig men ändå nödvändig för den professionella utvecklingen. Bland de kliniska stresskällorna återfinns exempelvis arbetet med döende patienter – en svår men oundviklig del av vårdarbetet.
Att vissa studentsjuksköterskor inte klarar av att hantera pressen är ett känt faktum. En studie publicerad i American Journal of Nursing belyste de personalbrister som många sjukhus upplever. Studien undersökte erfarenheter från sjukhus i 35 amerikanska delstater, och av de 3 226 studenter som anställdes under en tolvmånadersperiod valde 610 att lämna sina tjänster. Enligt studien uppgav 37,2 procent att deras främsta skäl för att sluta var stressiga arbetsförhållanden. American Nurses Association fann redan år 2001 att 70,5 procent av sjuksköterskorna klagade på stress och överarbete.
Flera olika program hjälper till att lindra stress, exempelvis stresshanteringsgrupper och teambuildingövningar. Det viktigaste är att den medicinska professionen är medveten om den stress som studentsjuksköterskor utsätts för och aktivt vidtar åtgärder för att minska den. Genom ett ökat stöd under utbildningstiden kan fler studenter behållas i yrket och den långsiktiga kompetensförsörjningen inom vården stärkas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online