Kärnteknik och modern medicin har funnit en lyckosam förening inom avancerad sjukvård och diagnostisk bildtagning. Tekniken har gjort det möjligt för läkare att planera kirurgiska ingrepp helt utan snitt i kroppen och att bekämpa cancertumörer med minimal invasion. Tack vare utvecklingen inom nuklear bildtagning kan läkare idag dessutom diagnostisera skador och sjukdomar bättre än någonsin – tekniken har banat väg för tredimensionell modellering av kroppens insida.
Kärnmedicinen har mycket av sina moderna terapeutiska tillämpningar att tacka upptäckten av röntgenstrålar år 1895 för. Utanför den diagnostiska bildtagningen kom nästa genombrott 1946, när en patients sköldkörtelcancer framgångsrikt behandlades med radioaktivt jod. Behandlingen eliminerade cancern helt, vilket fick både forskare och läkare att börja undersöka radioaktivitet som medicinsk behandlingsmetod – inte bara som ett diagnostiskt verktyg.
Upptäckten av röntgenstrålarna har banat väg för dagens avancerade bilddiagnostik inom kärnmedicinen. Positronemissionstomografi (PET) använder radioaktiva ämnen för att diagnosticera och följa en rad sjukdomar, bland annat genetiska störningar, cancer och hjärtsjukdomar. Metoden går till så att patienten får svälja eller injiceras en spårsubstans som avger gammastrålar när den samlats i kroppen. Gammastrålarna fångas sedan upp av en särskild gammakamera som producerar högupplösta bilder.
Forskningen fortsätter att utveckla allt mer kontrastrika metoder för att studera människokroppen. Exempel på detta är datortomografi (CT), magnetresonansbildtagning (MRI) samt single photon emission computed tomography (SPECT). Samtliga metoder använder radioaktiva material för att visualisera kroppens insida i två- och tredimensionella bilder – inklusive organfunktioner och potentiella problemområden.
Strålbehandling har blivit en av de viktigaste metoderna för cancerbehandling sedan det första framgångsrika behandlingsfallet 1946. Terapin riktar stråldoser mot de drabbade delarna av kroppen och bombarderar tumörcellerna med gammastrålning för att krympa cancern. Det kan behövas flera behandlingstillfällen innan resultatet blir effektivt, och inte alla cancertyper svarar på behandlingen.
Gammastrålning används även som ett kirurgiskt verktyg. Enligt International RadioSurgery Associations webbplats irsa.org utförs så kallade "gammakniv"-ingrepp i hjärnan helt utan snitt. Istället riktas över 200 stråleknippar av gammastrålning mot lesionen för att krympa och sönderdela den. Denna kärnteknik har eliminerat många av de tidigare riskerna för hjärnskador och dödsfall som ofta var förknippade med traditionell hjärnkirurgi.
Kärnmedicinen håller på att bli ett av de mest attraktiva och eftertraktade yrkesområdena inom vården. Det beror delvis på att tillgången på kvalificerad personal inte räcker till för det växande antalet tjänster inom hälso- och sjukvården. Denna brist, i kombination med en åldrande befolkning som kommer att få större behov av kärnmedicinska undersökningar och diagnostiska tekniker, gör att efterfrågan fortsätter att öka. Den amerikanska myndigheten Bureau of Labor Statistics har länge bedömt att tillväxten inom kärnmedicinskt arbete ligger "över genomsnittet" jämfört med andra yrken.
Strålning och radioaktiv terapi är inte helt fria från risker. Patienter som genomgår flera diagnostiska undersökningar med strålning löper ökad risk för skador på kroppens celler. I vissa fall kan celler som inte dör mutera och i värsta fall bli cancerframkallande.
Kemoterapi och andra behandlingar mot sjukdomar och cancer medför dessutom betydande biverkningar. Patienter får en nedsatt förmåga att producera röda och vita blodkroppar, vilket leder till trötthet och försämrat skydd mot infektioner. Många upplever även återkommande illamående, håravfall och andningsbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online