I århundraden har människor utnyttjat silver för dess antibakteriella egenskaper. De antika grekerna tillagade exempelvis mat i silverkärl och åt med silverskedar. Att tillverka föremål helt i silver, eller belägga dem med ädelmetallen, är dock ofta kostsamt. Forskare har därför utvecklat metoder för att impregnera andra material med silvernanopartiklar, vilket ger allt som tillverkas av materialet antimikrobiella egenskaper – till en bråkdel av priset.
Nanopartiklar är partiklar som mäter mindre än 100 nanometer, där en nanometer motsvarar en miljarddels meter. Enligt AzoNano har nanopartiklar ofta bättre eller annorlunda egenskaper än bulkmaterialet av samma grundämne. När det gäller silver förstärks den antibakteriella effekten kraftigt. Tack vare sin minimala storlek har nanopartiklar dessutom en enorm yta i förhållande till volymen. Därför kan mycket små mängder silvernanopartiklar ge antimikrobiell effekt åt hundratals kvadratmeter av värdmaterialet.
Bakterier, virus och svampar är alla beroende av ett enzym för att kunna metabolisera syre och överleva. Silver stör enzymets funktion i samtliga fall och blockerar upptaget av syre, vilket dödar mikroorganismen. Denna process har den stora fördelen att den inte skadar människor. Ingen forskning har heller hittat bakterier som lyckats utveckla immunitet mot silver, något de ofta gör mot antibiotika. Silver är dessutom ett naturligt förekommande grundämne som är giftfritt, hypoallergent, inte ansamlas i kroppen på ett skadligt sätt och betraktas som säkert för miljön.
Många tillverkade varor använder idag beläggningar av silvernanopartiklar för sina antimikrobiella egenskaper. Exempel på sådana produkter är tvättmaskiner, luftkonditioneringsapparater och kylskåp. Andra varor tillverkade av material impregnerade med silvernanopartiklar inkluderar sportkläder, leksaker, babyartiklar som nappar, livsmedelsbehållare, medicinska ansiktsskydd, HEPA-filter och tvättmedel.
Inom sjukvården utvecklas även produkter med silvernanopartiklar, såsom hjärtklaffar och andra implantat, sårförband och bandage. Flera statliga myndigheter och ackrediterande organisationer har godkänt dessa produkter, bland annat amerikanska Food and Drug Administration (FDA) och Environmental Protection Agency (EPA), japanska SIAA samt koreanska Testing and Research Institute for Chemical Industry och FITI Testing & Research Institute.
Enligt tidskriften Journal of Nanobiotechnology genomförde forskare vid University of Texas at Austin och Universidad Autónoma de Nuevo León i Mexiko år 2005 en studie om ytterligare en viktig användning för silvernanopartiklar. De kunde konstatera att silvernanopartiklar med en storlek mellan 1 och 10 nanometer kunde fästa vid hiv-1-viruset och hindra det från att binda till värdceller. Upptäckten bedöms ha stor potential för framtida behandling av hiv-infektion.
Den så kallade nanosilverindustrin är dock inte utan kritiker. Michael Berger från Nanowerk LLC rapporterade 2008 att amerikanska EPA redan i början av 2007 utfärdat en regel som innebär att tvättmaskiner med nanosilverbeläggning måste registreras som bekämpningsmedel. Beslutet berodde delvis på aktivistgruppers krav på ett totalförbud mot alla nanosilverprodukter.
För att studera silvers påverkan på miljön undersökte en grupp forskare i Singapore effekterna av silvernanopartiklar på zebrafiskar. Studien visade att zebrafiskembryon som exponerats för nanopartiklarna hade partiklar i vitala organ, exempelvis hjärnan, samt uppvisade allvarliga utvecklingsstörningar. Resultaten understryker vikten av fortsatt forskning kring nanosilverets långsiktiga miljö- och hälsoeffekter innan tekniken sprids i ännu större skala.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online