HIPAA står för Health Insurance Portability and Accountability Act, en amerikansk lag som antogs 1996 med syfte att skydda patienters hälsouppgifter och garantera sekretess. Sjukförsäkringsbolag, medicinska faktureringsföretag och vårdgivare omfattas av strikta regler när det gäller elektronisk överföring av information om patienters hälsa. Om en patients rätt till integritet äventyras kan både civilrättsliga och straffrättsliga påföljder utdömas.
HIPAA skyddar sekretessen kring en patients sjukdomshistoria, nuvarande hälsotillstånd och prognos. Patienter har rätt att granska sina journaler och begära en kopia. Vårdgivare får dela denna information med ett sjukförsäkringsbolag för att erhålla betalning för utförda tjänster. De får även diskutera skyddad hälsoinformation med annan vårdpersonal som konsulterats eller som patienten remitterats till för vidare undersökning.
Alla patienter hos vårdgivare måste informeras om vem deras journaler kommer att lämnas ut till. Patienterna ska få en sekretesspolicy innan sitt första besök hos vårdgivaren. Policyn ska informera patienten om dennes rättigheter enligt HIPAA, inklusive hur den medicinska informationen kommer att lämnas ut. Den ska också innehålla information om hur man lämnar in ett klagomål mot vårdgivaren om medicinsk information lämnas ut utan samtycke. Denna policy bör dessutom vara synligt uppsatt på vårdgivarens mottagning.
Medicinsk information som lämnas ut för andra ändamål än betalning eller behandling måste godkännas skriftligt. För att exempelvis lämna ut journaler till en tredje part, såsom en arbetsgivare eller ett försäkringsbolag, krävs ett separat fullmaktsformulär. Formuläret måste innehålla den specifika information som ska lämnas ut, skälet till utlämningen, namnet på den person som informationen får delges, ett utgångsdatum samt patientens rätt att återkalla tillståndet skriftligen när som helst.
För att skydda en individs hälsouppgifter inför HIPAA begränsningar kring vem som har tillgång till informationen. Tillgången bör begränsas till personer som behöver informationen för att kunna utföra sitt arbete. Journalister, medicinska fakturerare och kundtjänstmedarbetare behöver exempelvis tillgång till skyddad hälsoinformation för att kunna utföra sina dagliga arbetsuppgifter. Alla anställda med tillgång till skyddad hälsoinformation måste utbildas av sin arbetsgivare i sekretesspraxis och rutiner. Även om patienter har rätt till sina journaler har de inte rätt att ta del av psykoterapinoteringar.
Patienter kan lämna in ett klagomål till vårdgivarens mottagning om de anser att deras rätt till integritet har kränkts. Namnet på den person som klagomålet ska riktas till måste anges i sekretesspolicyn. Policyn ska också informera patienterna om att ett klagomål kan lämnas in till Department of Health and Human Services Office of Civil Rights. Personer med tillgång till skyddad hälsoinformation bör även informeras av sina arbetsgivare om de konsekvenser som kan följa om de kränker en patients rätt till integritet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online