1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så beräknar du relativ förbättring inom hälso- och sjukvården

Absolut förbättring och relativ förbättring är två metoder för att avgöra om kvaliteten inom hälso- och sjukvården faktiskt förbättras. Kvaliteten mäts med hjälp av så kallade riktmärken – standarder för vilken vård som ska erbjudas en viss grupp patienter eller användas i en specifik medicinsk situation.

Relativ förbättring kan beräknas på två olika sätt:

  • Den första metoden utgår från andelen personer som uppfyllde riktmärket vid den första mätningen, det vill säga vid baslinjen.
  • Den andra metoden utgår från andelen personer som inte uppfyllde riktmärket vid baslinjen.

Vad du behöver

En miniräknare räcker gott för att göra dessa beräkningar.

Så gör du – steg för steg

1. Samla in data vid två tidpunkter

Samla in data för samma riktmärke vid två olika tillfällen. Anta till exempel att du är administratör för en sjukförsäkring och vet att influensavaccination rekommenderas varje år för personer över 64 års ålder. Du kan då samla in data om andelen medlemmar över 64 som vaccinerade sig 2009 (baslinjeår) respektive 2010 (uppföljningsår).

2. Beräkna den absoluta förbättringen

Beräkna den absoluta förbättringen genom att jämföra andelen personer som uppfyllde riktmärket de båda åren. Om 42 procent av personerna över 64 vaccinerade sig 2009 och 62 procent vaccinerade sig 2010, blir den absoluta skillnaden (62 procent minus 42 procent) 20 procentenheter.

3. Beräkna misslyckandegraden vid baslinjen

Misslyckandegraden är skillnaden mellan andelen personer som uppfyllde riktmärket 2009 och 100 procent. Om 42 procent vaccinerade sig 2009 subtraherar du 42 från 100. Skillnaden blir 58 procentenheter – detta är misslyckandegraden, alltså andelen som inte fick vård i linje med riktmärket.

4. Metod 1: relativ förbättring utifrån baslinjeprestationen

Ta den absoluta förbättringen (20 procentenheter) och dividera den med baslinjemätningen av riktmärket (42 procentenheter). Den relativa förbättringen blir då 47,6 procent. Denna metod tar alltså hänsyn till hur många som redan uppfyllde riktmärket vid första mätningen.

5. Metod 2: relativ förbättring utifrån misslyckandegraden

Ta den absoluta förbättringen (20 procentenheter) och dividera den med misslyckandegraden vid baslinjen (58 procentenheter). Den relativa förbättringen blir då 34,5 procent, avrundat. Denna metod tar istället hänsyn till andelen personer som inte fick vård enligt riktmärket 2009.

Sammanfattning

Båda metoderna visar samma grundläggande sak – att vaccinationstäckningen ökade – men ur olika perspektiv. Metod 1 beskriver förbättringen i förhållande till dem som redan nått målet, medan metod 2 beskriver hur stor del av det återstående gapet som stängdes. Valet av metod beror på vad du vill lyfta fram i din kvalitetsanalys.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online