Sjukvården i USA präglas av stora kontraster. Å ena sidan har amerikaner tillgång till några av de mest avancerade medicinska behandlingarna i världen – å andra sidan saknar många människor försäkring som täcker ens de mest grundläggande vårdbehoven. De som har en stabil anställning och noggrant läser villkoren i sin sjukförsäkring kan ofta klara sina egna vårdkostnader, men stigande priser och förändrade anställningsmönster gör detta allt svårare.
USA erbjuder inte någon allmän sjukvård som täcker alla medborgare. Cirka 85 procent av den amerikanska befolkningen har någon form av sjukförsäkring. De flesta betalar sin vård via ett privat försäkringsbolag eller en statligt finansierad försäkring. Samtidigt växer den så kallade boutique-medicinen i popularitet, där patienter betalar en fast avgift för direkt tillgång till en läkare. Personer som varken har råd med en försäkring eller vill genomgå behandlingar som inte omfattas av deras plan måste betala ur egen ficka.
Över hälften av alla amerikaner får sin sjukförsäkring via sin egen arbetsgivare eller via en makes eller förälders arbetsgivare. Arbetsgivaren täcker en del av kostnaden, medan den anställde betalar en månatlig avgift. Den offentliga sektorn står för sjukförsäkringen åt äldre, federala anställda, militärpersonal, veteraner samt vissa personer med låg inkomst. Privatpersoner kan även köpa försäkringar direkt på marknaden, men dessa planer tenderar att vara dyra.
Det finns två huvudtyper av sjukförsäkringsplaner i USA:
HMO (Health Maintenance Organization): Denna plan har lägre avgifter och patienten betalar mindre per läkarbesök. Nackdelen är att medlemmen alltid måste besöka sin primärvårdsläkare vid problem, oavsett hur små de är. Primärvårdsläkaren måste sedan skriva en remiss till en annan läkare inom HMO-nätverket.
PPO (Preferred Provider Organization): Denna plan har högre avgifter, men medlemmarna får besöka en specialist utan remiss.
Båda planerna täcker endast vård hos läkare som ingår i respektive försäkrings nätverk.
Bakom det komplicerade amerikanska vårdsystemet döljer sig ett grundläggande problem: kostnaderna. Kopplingen mellan anställning och försäkring gör det svårt för arbetslösa och egenföretagare att ha råd med medicinsk vård. Dessutom ökar vårdens kostnader stadigt, vilket gör det svårare för arbetsgivare att erbjuda sina anställda sjukförmåner. Vissa arbetsgivare anställer därför deltids- eller frilansanställda i stället för heltidsanställda för att slippa försäkringskostnaderna.
Försäkringsbolagen kan också vara sena med att betala ut ersättningar, vilket fått många läkare att antingen acceptera få försäkringsplaner eller helt avstå från dem. Många människor har dessutom svårt att betala för receptbelagda läkemedel som inte täcks av deras vårdplan.
Även om det amerikanska sjukvårdssystemet kanske inte är särskilt effektivt när det gäller att ge patienter vård, är USA en ledande nation inom medicinsk forskning. Stora summor investeras i utvecklingen av medicinska innovationer, och större delen av pengarna kommer från den vinstdrivande vårdbranschen. Ideella stiftelser och National Institutes of Health (NIH), en statlig myndighet finansierad av skattemedel, bidrar med ytterligare finansiering – även om nedskärningar av NIH:s budget minskat myndighetens roll inom forskningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online