Människor lever längre än någonsin tidigare – och med fler hälsokomplikationer än någonsin. När den största befolkningsgruppen, babyboom-generationen, nu åldras ökar behovet av sjuksköterskor kraftigt. Problemet är att en stor andel av dagens sjuksköterskor själva tillhör samma generation och successivt går i pension.
Bristen på legitimerade sjuksköterskor är inget nytt fenomen. Den har snarare vuxit i allvar under de senaste tio åren. Enligt American Association of Colleges of Nursing (AACN) har antalet legitimerade sjuksköterskor ökat stadigt för varje fyraårsperiod, men tillväxttakten har avtagit markant. Mellan 2000 och 2004 var ökningen endast 7,9 %, jämfört med upp till 14,2 % under tidigare perioder.
Därtill kommer att inte alla legitimerade sjuksköterskor faktiskt arbetar inom vården. Idag är det endast cirka 80 % av dem som är verksamma inom hälso- och sjukvården.
En av de största missuppfattningarna är att bristen är ett nationellt problem som drabbar alla städer och regioner lika. Så är det helt enkelt inte. Det finns många områden där vårdskolorna varje år utexaminerar fler sjuksköterskor än vad den lokala arbetsmarknaden kan absorbera.
Själva Pittsburgh-området har exempelvis 21 vårdutbildningsprogram som mer än väl täcker efterfrågan i regionen. Ofta måste därför nyligen examinerade sjuksköterskor pendla långt – ibland över 80 kilometer – för att hitta en tjänst. Andra accepterar deltidsanställningar eller bemanningsuppdrag vid behov för att få foten innanför dörren på ett lokalt sjukhus eller äldreboende och kunna börja betala av sina studielån. Många unga sjuksköterskor blir dock modfällda av situationen och återvänder till studierna för att läsa en masterexamen inom ett helt annat område.
I områden som faktiskt lider brist förlitar sig många sjukhus och äldreboenden på bemanningsföretagens sjuksköterskor tills de kan anställa fast personal. Dessa konsulterande sjuksköterskor är oftast erfarna och uppskattar flexibiliteten: lönen är betydligt högre än på en fast tjänst, de väljer själva vilka dagar de vill arbeta och kan tacka ja eller nej till enskilda uppdrag – en frihet som fast anställda saknar. Om fast anställda sjuksköterskor hade större autonomi över sina scheman och bättre lön skulle kanske färre söka sig till bemanningsbolagen.
Utbrändhet är en annan avgörande faktor bakom bristen. Patienterna lever längre och deras hälsoproblem är större och mer komplicerade än tidigare. Många börjar med ett hälsotillstånd och utvecklar ytterligare besvär under vårdtiden, eller får nya problem till följd av en viss medicinering. Många sjuksköterskor känner att deras roll reducerats till att bara dela ut piller.
När vårdkostnaderna stiger och försäkringsbolagen vägrar ersätta vårdrelaterade komplikationer som trycksår och C-difficile-infektioner förväntas sjuksköterskorna göra mer med allt mindre resurser. Personalnormerna sträcks ofta till – och ibland bortom – gränsen, och fysiskt och psykiskt hinner de helt enkelt inte med. Tidigare drabbades framför allt sjuksköterskor med över tjugo års erfarenhet av utbrändhet; idag drabbar det redan de med mindre än tio år i yrket.
Enligt amerikanska Department of Health and Human Services ligger den mest populära lösningen i att utbilda fler sjukskötelärare ur den befintliga styrkan av legitimerade sjuksköterskor. Under senare år har vårdutbildningarna varit fullsatta, och många blivande studenter har fått avslag eller placerats på väntelista i mer än två år innan de ens kan påbörja sin utbildning.
Att öka antalet utbildare är dock bara en del av svaret – det löser inte problemet med låg jobbtillfredsställelse. En åtgärd som visat viss framgång på detta område, och som samtidigt höjer personalretentionen, är utmärkelsen Magnet Hospital Award. Varje år belönar AACN sjukhus som uppfyllt eller överträffat fjorton kriterier för att ge patienterna bästa möjliga omvårdnad. Kriterierna inkluderar även specifika krav på sjuksköterskornas jobbtillfredsställelse, som måste uppfyllas för att erhålla – och behålla – statusen. När ett sjukhus väl utsetts till Magnet-sjukhus måste det fortsätta utvecklas, eftersom AACN:s granskare omvärderar verksamheten vart tredje år.
Magnet-sjukhus tenderar att ha den lägsta personalomsättningen bland sina sjuksköterskor, vilket leder till bättre patientresultat, ökat förtroende för vårdpersonalen och högre patientnöjdhet under sjukhusvistelsen.
Ett yrke som legitimerad sjuksköterska är mycket krävande, både fysiskt och psykiskt. På Magnet-accrediterade arbetsplatser får sjuksköterskorna större inflytande över den vård de ger, och många upplever att statusen ger dem mer tyngd i vardagen. När sjuksköterskor känner sig värdefulla och tror att de kan göra skillnad i patienters liv utan att ledningen konstant granskar dem; när de känner sig betrodda och lyssnade på, händer något remarkable. De trivs i sitt jobb och stannar kvar – och inte nog med det: de talar ofta positivt om yrket och vill aktivt rekrytera fler till professionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online