Det påståendet är faktiskt felaktigt. Elektroniska patientjournaler (EPJ) är i allmänhet betydligt säkrare än pappersjournaler, och det finns flera goda skäl till detta:
Elektroniska journalsystem kan konfigureras med autentisering och behörighetsstyrning, vilket innebär att endast behörig personal får tillgång till patientuppgifterna. Varje användare får exakt den nivå av åtkomst som motsvarar sin roll.
Moderna journalsystem registrerar automatiskt varje åtkomst, ändring och radering av patientuppgifter. Detta gör det möjligt att i efterhand granska vem som gjorde vad och när – något som saknas helt hos pappershandlingar.
Data kan krypteras både när den lagras och när den överförs mellan system, vilket ger ett effektivt skydd mot obehörig åtkomst även om informationen skulle hamna i fel händer.
Mjukvaruuppdateringar och säkerhetspatchar kan snabbt installeras i journalsystemen, vilket håller dem skyddade mot nya och ständigt föränderliga säkerhetshot.
Elektroniska journaler kan enkelt säkerhetskopieras regelbundet, och väl utformade katastrofåterställningsplaner säkerställer att patientdata förblir tillgänglig även vid tekniska problem eller fysiska händelser som brand eller översvämning.
Pappersjournaler är däremot sårbara på flera sätt. De riskerar att manipuleras, missläggas, stjälas fysiskt eller gå förlorade under transporter. Dessutom kan obehöriga läsa dem utan att någon spårning sker, eftersom det inte finns något automatiskt loggsystem som dokumenterar vem som hanterat handlingarna.
Sammanfattningsvis erbjuder elektroniska journalsystem en högre grad av skydd, kontroll och spårbarhet än traditionella pappersjournaler – förutsatt att systemen förvaltas och uppdateras korrekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online