1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad står MR för? Så fungerar en magnetkameraundersökning

MR är en förkortning av det engelska begreppet magnetic resonance imaging – på svenska magnetresonanstomografi, ofta kallad magnetkamera i vardagligt tal. Undersökningen används inom sjukvården och ger en mycket hög kontrast mellan kroppens mjukdelar, något som de flesta andra medicinska bildmetoder som datortomografi (DT) eller vanlig röntgen inte kan åstadkomma. En kraftfull och kostsam magnet används för att avbilda både frisk och sjuk vävnad i kroppen. Dessa apparater kan kosta flera miljoner kronor och har olika fältstyrkor beroende på vilket medicinskt syfte undersökningen har.

Historia

Den första MR-undersökningen av en människa genomfördes år 1977, vilket gör tekniken till en av de yngsta inom medicinsk bildgivning.

Så fungerar undersökningen

Eftersom kroppen till största delen består av vatten utnyttjar MR det magnetfält som skapas för att rikta in protoner och vätekärnor i kroppens vattenmolekyler efter magnetfältets riktning. Protonerna absorberar sedan energi från en elektromagnetisk radiofrekvens och avger i sin tur en radiosignal som fångas upp av MR-apparatens mottagare. Utifrån dessa signaler byggs detaljerade bilder av kroppens inre upp.

Att tänka på inför undersökningen

Om du lider av klaustrofobi, det vill säga rädsla för trånga utrymmen, eller är kraftigt överviktig kan en öppen MR-kamera vara ett bättre alternativ. Bildkvaliteten är inte lika stark som i en traditionell magnetkamera, men du får betydligt mer utrymme runt omkring dig under undersökningen.

Fördelar med MR

MR kan diagnosticera ett brett spektrum av tillstånd, bland annat cancer, kärlsjukdomar och andra inre avvikelser. Tekniken kan dessutom avbilda sjuka vävnader som annars kan ligga gömda bakom skelettet. Tumörer och andra sjukliga förändringar identifieras eftersom protonerna i skadad vävnad återgår till sitt jämviktsläge i en annan takt än protonerna i frisk vävnad.

Viktiga säkerhetsråd

Tala alltid om för din vårdpersonal om du har metallföremål i kroppen, exempelvis pacemaker eller metallfragment, eller om du är gravid. Vid sedering finns en risk för överdosering som kan påverka andningsfunktionen. Vissa patienter har även rapporterat allergiska reaktioner mot det injicerade kontrastmedlet. Kontakta omedelbart din läkare om du efter undersökningen upplever svåra huvudvärk, klåda eller andra allergisymtom.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online