
En blodtransfusion kan rädda liv när den utförs enligt gällande protokoll och standarder. Samtidigt är det av yttersta vikt att transfusionen ges på ett korrekt och säkert sätt – annars kan konsekvenserna bli allvarliga, i värsta fall livshotande. Genom att följa tydliga säkerhetskontroller och etablerade arbetssteg säkerställs att blod överförs på ett tryggt sätt. De flesta vårdinrättningar arbetar enligt liknande policyer och rutiner.
Det första kravet för en säker blodtransfusion är alltid en läkarordination. En sjuksköterska får aldrig ge blodtransfusion utan denna väsentliga ordination. Ordinationen skickas därefter vanligtvis till laboratoriet för att antingen bestämma patientens blodgrupp och screena för antikroppar, eller utföra en fullständig korsmatchning mellan patientens blod och donerblodet. Syftet är att säkerställa att patienten får den blodtyp som kan ges på ett säkert sätt. Om fel blodtyp transfunderas kan patienten drabbas av en kraftig transfusionsreaktion, vilket i värsta fall kan leda till döden.
Vanligtvis krävs två sjuksköterskor för att kontrollera blodet som ska transfunderas. De kontrollerar att det är rätt patient, rätt blodtyp, rätt journalnummer samt att numret på patientens identitetsband stämmer överens med numret på blodenheten eller enheterna som ska ges. De kontrollerar även att blodet inte har passerat utgångsdatum samt om blodet är Rh-negativt eller Rh-positivt. Båda sjuksköterskorna måste därefter underteckna den permanenta dokumentationen.
Innan en blodtransfusion ges bör sjuksköterskan kontrollera att den intravenösa infarten, genom vilken blodet ska ges, är fri och fungerar som den ska. Vitalparametrar ska också tas innan transfusionen påbörjas. Om någon av vitalparametrarna är onormal ska läkare kontaktas. Under transfusionens gång tas vitalparametrar vanligtvis med 15 minuters intervall. Uppträder någon negativ reaktion, exempelvis förhöjd temperatur eller nässelutslag, ska transfusionen omedelbart avbrytas och läkare kontaktas.
En blodtransfusion är en komplex vårdåtgärd som bygger på flera säkerhetskontroller: korrekt läkarordination, dubbelkontroll av blodet av två sjuksköterskor samt kontinuerlig övervakning av patienten under hela transfusionen. Genom att följa dessa rutiner minimeras risken för transfusionsreaktioner och patientsäkerheten höjs avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online