Raderade eller gallrade sjukhusjournaler är normalt inte tillgängliga för allmänheten. Det finns dock vissa undantag och särskilda situationer där sådana journaler ändå kan återfinnas eller begäras ut. Här går vi igenom de vanligaste scenarierna.
Vid civilrättsliga tvister eller brottsutredningar kan en domstol besluta att gallrade journaluppgifter ska lämnas ut. Det sker framför allt när uppgifterna bedöms vara relevanta eller nödvändiga för att kunna pröva ärendet på ett korrekt sätt.
Myndigheter som polisen, tillsynsorgan och andra statliga eller kommunala organ kan i vissa fall få tillgång till gallrade uppgifter för utredningar, revisioner eller tillsyn. Sådana utlämningar sker alltid enligt lag och omfattas av strikta sekretessregler.
Legitimerad personal, som läkare och sjuksköterskor, kan få tillgång till journaluppgifter när det finns ett sakligt medicinskt skäl – till exempel när patientens pågående vård kräver historiska uppgifter för att kunna behandlas på rätt sätt.
Många vårdgivare sparar journaluppgifter under en viss tid i enlighet med gällande lagstiftning och interna bevarandepolicyer. I Sverige regleras detta bland annat av patientjournallagen, som anger att journaler ska gallras när de inte längre behövs i vården, oftast tidigast tio år efter det senaste dokumentationstillfället. Under bevarandetiden förvaras uppgifterna skyddat och är inte tillgängliga för allmänheten.
Tänk på att när en journal väl har gallrats och raderats permanent går den i regel inte att återfå.
I vissa fall kan en patient lämna sitt uttryckliga samtycke till att journaluppgifter delas med specifika mottagare, som försäkringsbolag eller forskare, för ett bestämt ändamål. Utan ett sådant samtycke krävs normalt ett lagstadgat uppdrag för att uppgifterna ska lämnas ut.
Som patient har du rätt att ta del av dina egna journaluppgifter. Kontakta den vårdenhet där du fått vård och begär ett journalutdrag, eller logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster för att läsa uppgifterna digitalt. Vad som finns kvar avgörs av respektive vårdgivare och deras arkiv- och gallringsrutiner.
Gallring innebär normalt att journaluppgifter tas bort eller förstörs i enlighet med juridiska riktlinjer. Trots det kan uppgifterna i vissa fall nås av domstolar, myndigheter eller vårdpersonal av legitima skäl. För allmänheten är raderade journaler däremot praktiskt taget otillgängliga – du behöver vanligen antingen vara patienten själv eller ha ett lagstadgat uppdrag för att få del av dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online