Renlighet är en avgörande fråga för att säkerställa patientsäkerheten i behandlingsrum inom vårdcentraler, tandläkarmottagningar, sjukhus, fysioterapiverksamheter och vårdhem. Vårdpersonal måste hantera denna fråga med en specifik plan som beskriver vad som ska rengöras, hur ofta det ska göras, vilka rutiner som gäller, vilka produkter och redskap som ska användas samt vem som ansvarar för varje enskild uppgift.
Det är möjligt att förebygga patogen kontaminering i behandlingsrummet genom samvetsgrann infektionskontroll. Målen för desinfektionsförfarandena är bakterier, virus, prioner och svampar. Tre begrepp bildar tillsammans en framgångsrik hygienisk säkerhetsplan för behandlingsrum: rengöring, desinfektion och sterilisering.
En checklista över dagliga saneringsuppgifter som ska utföras av mottagningspersonalen eller ett externt städföretag ger samtidigt en dokumentation av att planen faktiskt genomförs.
Våtmoppa alla delar av behandlingsrummets golv varje dag med rengöringsmedel och vatten. Flytta på vagnar, sängar och stolar för att få full tillgång till alla ytor. Torka av tvättställ, kranar och alla omgivande ytor med rengöringsmedel och vatten.
Valet av lämpligt rengöringsmedel beror på ytans karaktär och graden av kontaminering. Vissa kontamineringsnivåer kräver desinfektionsmedel som är registrerade hos Environmental Protection Agency (EPA). Rengöringslösningar måste hållas färska, och rengöringsredskapen måste antingen vara engångsartiklar eller ordentligt rengjorda, dekontaminerade och torkade mellan användningstillfällena.
Desinfektion är processen att döda patogener. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) definierar tre nivåer av desinfektion – hög, mellanhög och låg – för vårdartiklar som inte kräver sterilisering, samt två nivåer – mellanhög och låg – för miljöytor. Dessa nivåer klassificeras utifrån ett desinfektionsmedels antimikrobiella "dödningsfaktor".
Den avsedda användningen av vårdartikeln avgör vilken desinfektionsnivå som rekommenderas. Se till att inkludera lämpligt desinfektionsmedel för varje uppgift i den övergripande hygieniska säkerhetsplanen.
Det finns flera typer av steriliseringssystem tillgängliga, bland annat värme, ånga, strålning och kemisk ånga. Efter rengöringen ska kritisk och semikritisk utrustning steriliseras med en sterilisator som är godkänd av Food and Drug Administration (FDA).
Tiden som krävs för sterilisering beror på typen av mikrobiell kontaminering och på antalet bakterier som tros finnas. Högre kontamineringsnivåer kräver längre steriliseringstider.
Både EPA och FDA har regler som styr användningen av desinfektionsmedel och steriliseringsmedel. Även Occupational Safety and Health Administration (OSHA) och CDC spelar en viktig roll för att säkerställa patientsäkerheten i behandlingsrum.
Att utforma och implementera ett effektivt program för rengöring, desinfektion och sterilisering av behandlingsrum kräver att vårdpersonalen tar reda på och förstår de roller som dessa olika statliga myndigheter spelar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online