Ordet plasma är ett mångtydigt begrepp som används inom flera olika områden, från historiskt språkbruk till modern naturvetenskap. Här går vi igenom de vanligaste betydelserna av ordet och förklarar vad det står för i respektive sammanhang.
I äldre språkbruk syftade plasm på en form eller matris – alltså ett slags mall eller grundform som något annat formes efter. Denna betydelse härstammar från det grekiska ordet plasma (πλάσμα), som betyder "det som formats" eller "bildning".
Inom biologin beskriver plasm (även kallat protoplasma) den färglösa, halvgenomskinliga vätskan som utgör huvuddelen av cellens innehåll. I denna vätska återfinns cellens vitala beståndsdelar, såsom arvsmassan och olika organeller, vilka är nödvändiga för att cellen ska kunna fungera och överleva.
Inom fysiken är plasma en hetta, starkt joniserad gas, såsom den som bildas i lågor, lysrör, neonskyltar och andra former av elektrisk urladdning. Plasma kallas ofta för materiens fjärde aggregationstillstånd, jämte fast ämne, vätska och gas. Eftersom atomerna i plasmat har förlorat eller tagit upp extra elektroner kan det leda elektrisk ström och påverkas kraftigt av magnetfält. Plasma förekommer naturligt bland annat i solens inre, i stjärnor och i blixtar.
Beroende på sammanhang kan plasma alltså syfta på en historisk term för en formgivande matris, på cellens grundläggande levande substans, eller på det energirika joniserade gasstillstånd som spelar en central roll både i universum och i många tekniska tillämpningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online