1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Plasma: Tre distinkta betydelser i biologi, fysik och historia

Ordet "plasma" (eller "plasm") bär tre helt olika betydelser över discipliner:

1. Arkaik / Historisk: En form eller matris

I äldre användning (från grekiska plassein, att forma) avsåg "plasm" en formgivande substans, form, eller matris – något som ger form. Denna bemärkelse förekommer i termer som "protoplasma" (cellernas levande substans) och "cytoplasma".

2. Biologi & Medicin: Vätskekomponenten i blod och celler

  • Blodplasma: Den strågula, vätskebaserade komponenten i helblod (~55 % volym) i vilken celler (erytrocyter, leukocyter, trombocyter) är försuspenderade. Innehåller vatten (~92 %), proteiner (albumin, globuliner, fibrinogen), elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter. Fås genom centrifugering av antikoagulerat blod.
  • Cytoplasma / Protoplasma: Den genomskinliga, gelartade substansen inuti cellmembranet, innehållande organeller, cytosol och cytoskelett.
  • Keimplasma: Historisk term för arvsanlag (nu DNA/gener).

3. Fysik: Den fjärde tillståndsformen

Plasma är en het, starkt joniserad gas bestående av fria elektroner, joner och neutrala partiklar. Den leder elektricitet, reagerar på elektromagnetiska fält, och strålar ljus. Exempel:

  • Stjärnor (inklusive solen)
  • Blixt
  • Fluorescensrör, neonreklamer
  • Plasma-TV (historiskt)
  • Fusionsreaktorer (tokamaks)
  • Solvind, norrsken

Kontexten avgör alltid vilken "plasma" som avses.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online