Syftet med vårdhem – allt du behöver veta

Vårdhem är bostäder för personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Äldre utgör den största gruppen boende, men även yngre personer som behöver rehabilitering, terapi eller annan medicinsk vård kan bo på ett vårdhem.

Typer av vårdhem

Termen "vårdhem" används ofta som ett samlingsnamn för alla typer av boenden för äldre och funktionsnedsatta. Det finns dock flera olika typer av anläggningar, och var och en kan erbjuda en rad tjänster, bland annat:

• Korttidsrehabilitering, till exempel terapi efter en olycka eller stroke.
• Korttidspalliativ vård, även känd som hospice, som erbjuder lindrande vård i livets slutskede.
• Långtidsvård.

Bostäder med service liknar ofta vårdhem. De påminner om seniorbostäder, men har dessutom personal som hjälper boende med påklädning, måltider och toalettbesök. Vårdhem erbjuder samma tjänster samt mer akut medicinsk vård, såsom terapi och övervakning av vitala funktioner.

När behövs ett vårdhem?

En person behöver ett vårdhem när hälsan har försämrats så mycket att hen inte längre klarar av att ta hand om sig själv, och det inte finns någon som kan hjälpa till med de dagliga behoven.

Faktorer att fundera på inkluderar:

• Faller personen ofta?
• Glömmer hen att ta sina mediciner?
• Framstår hen ofta som förvirrad?
• Vandrar hen omkring?
• Har hen försökt skada sig själv eller andra?
• Kommer hen ihåg att äta, bada och borsta tänderna?
• Framstår kläderna och hemmet som smutsiga eller slarvigt skötta?
• Riskerar hen att utnyttjas ekonomiskt, exempelvis genom stulen egendom?
• Tillbringar hen många timmar eller dagar helt ensam?
• Finns det brandrisk i hemmet?

Så väljer du rätt vårdhem

Många faktorer spelar roll vid valet av vårdhem:

1. Välj ett hem nära en anhörigs bostad eller arbetsplats, så att besök kan ske ofta och snabb hjälp kan nås vid en nödsituation.
2. Leta efter ett hem som verkar trivsamt: en ljus och positiv atmosfär, trevlig personal och boende som verkar pigga och väl omhändertagna.
3. Se upp för tecken på försummelse: urinlukt, boende med mat i ansiktet, på kläderna eller i håret, personer som lämnas i timmar i rullstolar eller sängar, samt otrevlig, överarbetad eller otillräcklig personal.
4. Överväg kostnaderna och vad som täcks av socialförsäkring, pensioner och andra stödformer. Fundera också på vad som händer om resurserna tar slut.
5. Fråga om bemanning och personalomsättning. God bemanning och låg omsättning tyder på att personalen trivs, vilket ofta innebär bättre vård.
6. Vid ett besök: kontrollera att handskar och handsprit finns i varje rum. Be vid behov få se de lyftredskap som kan komma att användas för din närstående.

Inflyttning

När en närstående flyttar in på en ny anläggning, ta med så många välbekanta ägodelar som utrymmet tillåter. Fyll en anslagstavla eller bildram med foton och hälsningar från familj och vänner. Ta med favoritkläder samt fina sänglinnen och handdukar. Märk alla tillhörigheter med namn och rumsnummer.

Vårdhemmet tillhandahåller oftast en lista över vilka personliga artiklar familjen behöver bidra med, exempelvis underkläder, schampo, tvål, mediciner, tandkräm, tandborste och kammar. Förvara dessa föremål så att personalen lätt hittar dem, men utom räckhåll för desorienterade boende.

Besök på vårdhemmet

Besök vårdhemmet ofta, minst en gång i veckan. Variera tidpunkterna på dygnet för att kunna följa vården under olika skift. Var vänlig mot den boende och undvik oroande nyheter som kan störa hen i onödan.

Håll utkik efter tecken på försummelse och dokumentera dina observationer. Ta upp dina farhågor med vårdhemmets personal, hälso- och sjukvårdsinspektionen och, vid behov, polisen. Följ upp ärendet för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas.

Tips

En inflyttning kan vara känslomässigt svår. Din närstående kan vara orolig, ledsen eller arg en tid efter flytten, och förvirringen kan tillfälligt öka. Ha tålamod och ge hen tid att anpassa sig. Diskutera dina farhågor med personalen och be att hen får extra uppmärksamhet under perioden.

Ta inte med värdeföremål eller stora summor pengar. Det finns oftast inget sätt att skydda värdesaker mot stöld.

Observera din närstående noga: Verkar hen pigg och väl omhändertagen? Håll utkik efter förändringar i beteende och allmänhälsa, eftersom sådana förändringar kan signalera ett medicinskt tillstånd som kräver omedelbar uppmärksamhet.