Vid valet i november 2004 röstade kaliforniska väljare fram Proposition 61, även känd som Barnsjukhusbondlagen (Children's Hospital Bond Act), med 58,1 procent av rösterna. Propositionen skapade en särskild barnsjukhusfond som ställde 742 miljoner dollar i obligationsmedel till förfogande, plus ytterligare 8 miljoner dollar för administration. Medlen skulle användas för att bygga, renovera, expandera, bygga om och utrusta barnsjukhus i delstaten.
Totalt tretton barnsjukhus blev berättigade till medel från obligationsfonden. Fem av dem var knutna till University of California och kunde ansöka om upp till 30 miljoner dollar vardera, medan åtta privata ideella sjukhus kunde söka upp till 74 miljoner dollar vardera.
Under de första två och ett halvt åren efter väljarnas godkännande beviljade myndigheten California Health Facilities Financing Authority anslag på sammanlagt 306 miljoner dollar. Medlen stod till buds fram till den 30 juni 2014, eller tills pengarna tog slut – beroende på vilket som inträffade först.
För att komma ifråga för anslag var sjukhusen tvungna att bedriva undervisning, forskning, klinisk vård och intressebevakning för barn. De måste också ha minst 160 licensierade vårdplatser för barn och spädbarn samt erbjuda "omfattande tjänster" till ett stort antal barn som ingick i offentligt finansierade program.
Därutöver krävdes att sjukhuset gav mer än 30 000 vård dygn till barn under ett års tid samt utbildade minst åtta läkare i specialist- eller subspecialistutbildning inom pediatrik.
Ansökningarna utvärderades främst utifrån om projekten utökade eller förbättrade tillgången till vård för oförsäkrade, eftersatta eller ekonomiskt utsatta barn, samt för barn som berättigade till offentliga program.
Andra viktiga bedömningsgrunder var om förslaget bidrog till bättre vårdresultat, erbjöd tjänster till sårbara pediatriska patienter samt var realistiskt planerat och redo att genomföras snarast möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online