Oavsett var eller hur en person avlider måste kroppen till slut transporteras till ett sjukhus för att ett officiellt dödsintyg ska kunna utfärdas. Även om en människa har gått bort kan informationen i intyget vara ovärderlig för de levandes hälsa och välbefinnande. Därför har sjukhus och myndigheter etablerat tydliga och effektiva rutiner för registrering av dödsfall. Nedan beskrivs processen, som bygger på amerikansk praxis där liknande principer gäller i många andra länder.
När en patient kommer in till sjukhuset i livet är den läkare som ansvarar för vården den så kallade behandlande läkaren, vilken anges på dödsintyget. Avlider patienten medan den behandlande läkaren är i tjänst är det denne som ansvarar för att notera tidpunkten då han eller hon konstaterade att patienten inte längre kunde återupplivas.
Om patienten dör när den behandlande läkaren inte är på plats – till exempel om läkaren stabiliserat patienten och gått hem när skiftet tog slut, varpå patienten avlider två timmar senare – kan en annan läkare träda in som dödskonstaterande läkare för att officiellt fastställa och notera dödstidpunkten.
Om en patient anländer till sjukhuset som död vid ankomst (DOA) måste både dödstidpunkt och dödsorsak uppskattas av läkaren utifrån fysiologiska tecken samt uppgifter från bland annat ambulanspersonal. Beroende på patientens sjukdomshistorik beställs oftast en obduktion och toxikologiska analyser. I dessa fall är det rättsmedicinaren eller motsvarande myndighetsperson som får i uppgift att uppskatta dödstidpunkten.
Därefter förs kroppen till bårhuset för förvaring medan standardformuläret för dödscertifiering fylls i. Den behandlande läkaren anger normalt plats, tidpunkt och misstänkt dödsorsak. Dessutom kryssar läkaren i rutor för olika medicinska tillstånd eller omständigheter som kan ha bidragit till dödsfallet.
Är läkaren osäker på dödsorsaken kan han eller hon ändå fylla i övriga delar av rapporten medan man väntar på resultat från toxikologiska undersökningar eller obduktionen.
I annat fall skriver läkaren "Okänd" under punkten "Dödsorsak" och kontaktar rättsmedicinsk avdelning för att kroppen ska undersökas vidare. Läkaren fyller då i allt annat på intyget men överlåter ansvaret för avsnittet "Dödsorsak" till rättsmedicinaren.
Så snart den behandlande läkaren och/eller rättsmedicinaren har fyllt i den medicinska delen av formuläret skickas dödsintyget till den begravningsentreprenör som den avlidnes familj har valt. Sjukhuset tar en kopia av intyget, och kroppen transporteras sedan från sjukhuset till begravningsbyrån.
Begravningsentreprenören balsamerar eller kremerar kroppen efter familjens önskemål och antecknar vilka metoder och kemikalier som använts på intyget. Efter jordfästningen eller begravningen lämnar begravningsentreprenören in det fullständiga dödsintyget till landets hälsomyndighet.
Till sist samlar den nationella statistikmyndigheten in dödsfallsuppgifterna årligen och sammanställer datan. Informationen hjälper i sin tur politiker och forskningsinstitut att fatta viktiga beslut om sjukvårdens resurser och finansieringen av medicinsk forskning – ett tydligt exempel på hur dokumentation kring döden gagnar de levande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online