1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hantering av sjukhusavfall: System och teknik

Medicinskt avfall kan ibland innehålla smittämnen som utgör en fara för sjukvårdspersonal och, i mindre utsträckning, för allmänheten. I USA regleras sjukhus och företag som hanterar medicinskt avfall av U.S. Environmental Protection Agency (EPA). EPAs direkta reglering av system och tekniker för omhändertagande av medicinskt avfall inleddes 1989 och pågår fortfarande idag.

Historia

Sjukhus, läkare, laboratorier och övriga delar av vårdbranschen har alltid genererat avfall. Fram till 1988 fanns dock ingen reglering av medicinskt avfall – i vissa fall brändes det upp, i andra kastades det ut tillsammans med vanligt hushållssopor. När medicinskt avfall sköljde upp på flera amerikanska stränder antog kongressen Medical Waste Tracking Act 1988, en lag som EPA implementerade 1989.

Lagen tillämpades endast i fyra delstater och ett territorium – New York, New Jersey, Connecticut, Rhode Island och Puerto Rico – mellan 1989 och 1999. Den information som samlades in under studieperioden användes dock av EPA för att skapa formella regler för processer, rutiner, system och tekniker för hantering av medicinskt avfall.

Risker

Enligt EPA förlorar medicinskt avfall ofta större delen av sin sjukdomsalstrande potential över tid. Det innebär att avfallet är som farligast precis där det genereras. Risken för smitta är därmed betydligt lägre för allmänheten än för de människor som arbetar inom vården. Trots denna relativt låga risk bränns cirka 90 procent av allt medicinskt avfall upp idag.

Regler för förbränningsugnar

Den utbredda användningen av förbränningsugnar för medicinskt avfall har lett till strikt reglering av denna teknik. Regelverket delas in i två kategorier: en för ugnar byggda före den 20 juni 1996 och en för ugnar byggda efter detta datum. Syftet är att kraftigt minska utsläppen från medicinska förbränningsugnar – med 94 procent för kvicksilver, 98 procent för väteklorid och 95 procent för dioxiner.

Andra avfallshanteringstekniker

Även om 90 procent av allt medicinskt avfall hanteras i förbränningsugnar, tas återstående 10 procent om hand med andra metoder. Alternativen till förbränning inkluderar:

Termiska tekniker, exempelvis mikrovågsbehandling.
Ångsterilisering, exempelvis autoklaver.
Elektropyrolys, en process där avfallet omvandlas till ett inert fast material.
Kemiska behandlingssystem.

Reglering av alternativa hanteringsmetoder

Utsläpp från alternativa system och tekniker för hantering av sjukhusavfall regleras enligt samma regelverk som förbränningsutrustning, bland annat EPAs föreskrifter "Standards of Performance for New Stationary Sources and Emission Guidelines for Existing Sources: Hospital/Medical/Infectious Waste Incinerators".

EPA reglerar även kemiska steriliseringssystem genom Federal Insecticide, Fungicide, and Rodenticide Act (FIFRA) från 1996. Företag som vill marknadsföra eller göra anspråk på kemiska behandlingssystem för medicinskt avfall måste därför kontakta EPAs Office of Pesticide Programs, Antimicrobials Division.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online