En "kod 77" inom sjukvården syftar vanligtvis på att en patient har konstaterats avliden. Koden används för att standardisera kommunikationen om patientens status inom vårdinrättningen och för att säkerställa att vårdteamet reagerar på rätt sätt.
När en patient har förklarats död är det oftast en läkare eller sjuksköterska som larmar "kod 77". Detta uppmärksammar sjuksköterskepersonalen, det kliniska stödteamet och sjukhusets ledning om patientens bortgång. Larmet kan ges via intercom-systemet eller genom att aktivera en särskild kod i sjukhusets larmsystem.
Som svar på ett kod 77-larm rycker ett särskilt team ut till patientens rum. Teamet ansvarar för den postmortala vården och består vanligtvis av sjuksköterskor samt en representant från sjukhusets bårhus- eller begravningsverksamhet. Teamets arbetsuppgifter kan innefatta:
Teamet verifierar patientens tillstånd, inklusive avsaknad av vitala tecken (till exempel ingen hjärtrytm eller andning), och dokumenterar tidpunkten för dödsfallet.
Vårdpersonalen kontaktar patientens anhöriga eller närstående för att informera dem om bortgången. Teamet erbjuder även stöd till familjen och besvarar de frågor de kan ha.
Vårdteamet förbereder på ett respektfullt sätt den avlidne för transport till sjukhusets bårhus eller begravningsbyrå. Detta kan innebära uppgifter som att ta bort dropp och katetrar, klä på kroppen samt föra över den till en lämplig likkista eller påse.
Användningen av en standardiserad kod som "kod 77" hjälper sjukhusen att upprätthålla en enhetlig och effektiv hantering av dödsfall och möjliggör snabb samordning mellan olika avdelningar. Det säkerställer att den avlidne får adekvat omvårdnad, att anhöriga informeras i tid och att den postmortala processen sköts med respekt och omtanke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online