Flera delstatsregeringar i USA har börjat kräva en specifik kvot mellan antal sjuksköterskor och patienter på sjukhus. På ytan verkar dessa beslut kloka ur patienternas perspektiv. Det finns dock flera faktorer som gör det svårt för sjukvårdsledningar att uppfylla kraven. Fördelarna är välkända, men fastställda bemanningsnormer innebär också betydande nackdelar.
Vissa delstater har preciserat exakt vilken kvot som ska gälla på sjukhusen och delat upp siffrorna per avdelningstyp. I Kalifornien kräver exempelvis delstaten en sjuksköterska per sex patienter på psykiatriska avdelningar, en sjuksköterska per fyra patienter på akutmottagningar och en sjuksköterska per två patienter på intensivvårdsavdelningar. Liknande uppdelningar finns även i andra delstater.
Bemanningsnormer lägger en tung bördan på sjukvårdsledningarna, som måste driva sina verksamheter enligt statliga standarder utan extra finansiering från myndigheterna för de resurser som krävs. Övertidsersättningar och obiltillägg är faktorer som direkt påverkar en verksamhets förmåga att hålla sig ekonomiskt stabil mitt i en ökad statlig reglering.
Sjuksköterskeyrket kommer att förbli ett av de snabbast växande områdena under det kommande decenniet, men gruppen som traditionellt rekryterats till yrket kommer samtidigt att minska. Kvinnor har idag betydligt fler karriärmöjligheter utanför de klassiska lärar- och sjuksköterskeyrkena. Dessutom visar viss forskning ett direkt samband mellan bemanningsnormer och patientdödlighet, men studierna tar inte hänsyn till andra avgörande faktorer som personalens erfarenhet eller de säkerhetsåtgärder som sjukhuset vidtar.
Sedan 1994 har flera delstater utvärderat frågan om bemanningsnormer på olika sätt. År 1999 tog Connecticut, Hawaii, Illinois, Massachusetts, Minnesota, New York, Ohio och West Virginia fram lagförslag som alla behandlade vårdkvalitet kopplad till patientkvoter. Samma år försökte Patient Care Act lyfta frågan till nationell nivå.
Man utgår ifrån att fasta bemanningsnormer minskar stressen för sjuksköterskorna och ger större arbetstillfredsställelse. Normerna bör också hjälpa sjukhusen att bättre hantera allvarligt sjuka patienter samt skapa en säkrare miljö för både patienter och personal.
I slutändan har dock ersättningsutmaningarna inom sjukvården hindrat införandet av en nationell plan. Sjukvårdsledningar tvingas hålla nere kostnaderna samtidigt som de ska erbjuda hög kvalitet i vården. Dessa utmaningar pekar på behovet av att söka lösningar kring bemanning på lokal nivå, utanför statlig påverkan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online