Under större delen av historien var rutinmässig tandvård något som de flesta människor saknade tillgång till – helt annorlunda mot dagens situation. För dem som hade råd fanns dock tandproteser av trä, elfenben eller till och med äkta mänskliga tänder.
Tandproteser är proteser, oftast tillverkade av plast, som placeras i munnen hos patienter som saknar tänder. Alternativen inkluderar hel- eller delproteser samt tandimplantat. Med hjälp av proteser kan patienter äta och tala utan hinder.
Runt 7000 f.Kr. utförde hantverkare i Indusdalen några av de äldsta kända tandbehandlingarna. Forntida egyptiska läkare placerade broar av guldtråd i patienternas munnar. Från medeltiden fram till mitten av 1800-talet utfördes många tandbehandlingar av munkar, barberare och allmänna läkare.
Etruskerna tillverkade tandproteser av djur- eller mänskliga tänder redan runt 700 f.Kr. I Japan dök de första träproteserna, liknande dagens konstruktioner, upp i början av 1500-talet och användes ända fram till slutet av 1800-talet. Runt 1600-talet erbjöd tidiga utövare, såsom barberare och allmänpraktiserande läkare, proteser snidade ur ben och senare även modeller i porslin.
De tidiga tandproteserna medförde många problem, bland annat dålig passform och obehag vid användning. Djurtänder som användes i proteser tenderade dessutom att ruttna snabbt. Ett av de allvarligare problemen med mänskliga tänder var risken för att sjukdomar spreds mellan donator och användare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online