Parodontologi förklarad: när behöver du en parodontolog?

För de flesta räcker det med ett årligt besök hos tandläkaren för att hålla munnen frisk. Tandläkaren undersöker tänderna, ser till att de rengörs och lagar eventuella kariesskador. Ibland upptäcker dock tandläkaren något som kräver remiss till en specialist. Rör problemet vävnaden eller benet som håller tänderna på plats, hamnar du troligen hos en parodontolog.

Vad är parodontologi?

Parodontologi är en av åtta specialiteter inom tandvården och fokuserar på hälsan hos de vävnader som stödjer tänderna. En parodontolog studerar bland annat:

• Gingiva – tandköttet
• Cementum – den vävnad som täcker tandrötterna
• Det periodontala ligamentet – stödvävnaden mellan tandrot och käkben
• Alveolarbenet – den del av käkbenet som håller tandrötterna på plats

Utöver detta ersätter parontologer även förlorade tänder med tandimplantat.

Vem är parodontologen?

En parodontolog är en tandläkare som specialiserat sig inom parodontologi. Specialistkunskapen omfattar både behandling av parodontit (tandlossning) och placering samt uppföljning av tandimplantat när sjukdomen redan har lett till tandförlust.

För att bli parontolog måste man först genomgå en fullständig tandläkarutbildning. Efter examen fortsätter studierna i ytterligare cirka tre år för en postdoktoral specialistexamen inom parodontologi. Även om parontologer är utbildade tandläkare begränsas deras praktik till just detta specialistområde.

Vad orsakar parodontit?

Parodontit orsakas av bakterier i munnen. Bakterierna bildar plack, ett segt lager som belägger tänderna och med tiden kan bryta ner både tandkött och ben. Andra faktorer som ökar risken för parodontit är:

• Matrester som fastnar mellan tänderna
• Felaktig eller otillräcklig tandborstning
• Tänder med ovanlig form eller storlek
• Defekta tandfyllningar, kronor och andra tandersättningar
• Dåliga kostvanor
• Diabetes och högt blodtryck

Sjukdomens stadier

Det tidiga stadiet av parodontit är reversibelt. Tandläkaren eller parontologen kan skala och polera tänderna, men det krävs också att du själv är noggrann med din munhygien för att hejda sjukdomen.

I nästa stadium behövs en djuprengöring där rotytorna skalas för att vända nedbrytningen. Har sjukdomen gått långt krävs ofta kirurgi. Exempel på ingrepp är gingivektomi (borttagning av sjukt tandkött), flikkirurgi, bentransplantation, styrd vävnadsregeneration och mukogingivala procedurer.

Når sjukdomen sitt slutstadium går tanden förlorad och måste dras ut. Den kan därefter ersättas med ett tandimplantat.

Varningstecken att se upp med

Kontakta din tandläkare om du börjar märka av något av följande symtom:

• Tandkött som blöder när du borstar tänderna
• Svullet, rött eller ömt tandkött
• Tänder som ser längre ut än tidigare
• Var på tandköttet
• Lösa tänder eller förändrad tandposition
• Förändrat bett
• Dålig andedräkt

Ju tidigare parodontit upptäcks, desto större är chansen att stoppa sjukdomen innan allvarliga skador uppstår. Regelbundna tandläkarbesök och god daglig munhygien är ditt bästa skydd.