Parodontit, ofta kallad tandlossning, är det medicinska begreppet för sjukdomar i tandkött och käkben. Det finns flera former av sjukdomen, och alla påverkar tandköttet eller käkbenet i olika grad.
Vissa personer löper större risk att drabbas på grund av livsstilsfaktorer. Om tandlossningen orsakas av sådana faktorer kan risken minskas – och en del av skadan till och med återställas – genom att förändra dem.
Gingivit är den tidigaste och mildaste formen av tandköttsinflammation. Den orsakas av bakterier under tandköttet, vilket i allmänhet beror på otillräcklig munhygien. Tillståndet kan vändas genom att bli av med bakterierna, vilket ofta sker enkelt genom förbättrad munhygien. Typiska symtom är svullet och blödande tandkött, och dålig andedräkt (halitos) är också vanligt. Vid detta stadium är skadan begränsad till tandköttsvävnaden.
Tidig parodontit är allvarligare än gingivit och omfattar samma symtom, dock oftast i svårare grad, samt några ytterligare. Skadan på tandköttet är mer utbredd och kan innebära att tandköttet drar sig tillbaka från tänderna. Vid detta stadium kan skadan spridas från tandköttet till bindväven och käkbenet.
Medelsvår parodontit är en fortsättning på tidig parodontit och omfattar samma symtom samt några nya. Fickor kan bildas i tandköttet, antingen utbuktande eller tillbakadragna. De kan fyllas med var och blöder lätt. Dessutom uppstår en mer omfattande benförlust i detta skede. På grund av benförlusten och nedbrytningen av bindväv kan tänderna börja flytta på sig eller bli lösa.
Avancerad parodontit orsakar samma typ av skador som medelsvår parodontit, men allvarligare. Benförlusten är mer uttalad och kan leda till kraftig förskjutning av tänderna och i förlängningen tandförlust. Djupa mellanrum kan uppstå mellan tandköttet och tänderna. Dålig andedräkt blir mer uttalad och svårare att åtgärda i detta skede.
Vissa faktorer spelar roll för risken att utveckla parodontit. Några av dem kan du minska eller helt eliminera genom dina livsstilsval.
Tobaksanvändning är en vanlig vana som kraftigt ökar risken för tandlossning. Enligt American Academy of Periodontology hade 17,6 procent av nuvarande eller tidigare cigarr- och piprökare medelsvår till svår parodontit – nästan tre gånger så hög andel som bland icke-rökare. De hade i genomsnitt även fyra saknade tänder.
American Dental Association uppgir att rökare är fyra gånger mer benägna att utveckla tandköttsjukdom än icke-rökare.
Rökfri tobak ökar också risken. Mayo Clinic skriver att sockret och de irriterande ämnena i tuggtobak kan göra att tandköttet drar sig bort från tänderna just där tuggan placeras, och att tandköttsjukdom med tiden kan utvecklas.
Rökning ökar dessutom bildningen av tandsten, en härdad beläggning som måste avlägsnas genom professionell tandrengöring. Rökning orsakar också fickor mellan tänder och tandkött, vilket gynnar bakterietillväxten under tandköttslinjen.
Utöver tobak är otillräcklig munhygien en förebyggbar riskfaktor. Att använda tandtråd dagligen är ett effektivt sätt att avlägsna bakterier längs och strax under tandköttslinjen. En munsköljare med vattenstråle (waterpik) är ett annat bra hjälpmedel. Borsta tänderna minst två gånger om dagen, gärna oftare, exempelvis efter varje måltid. Professionella tandrengöringar två gånger per år hjälper också till att minska plack och upptäcka tandköttsjukdom i tid.
Flera sjukdomar ökar risken för parodontit, ofta genom att påverka immunförsvaret eller andra stora system i kroppen.
Epstein-Barr-viruset (EBV), en typ av herpesvirus, kan öka risken för skador orsakade av parodontit. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har över 90 procent av världens befolkning haft EBV. Även om detta gett immunitet mot EBV och körtelfeber hos många, löper personer med tandköttsjukdom större risk att drabbas av långvariga skador av viruset. Mayo Clinic har rapporterat att när EBV finns kroniskt i tandköttsvävnaden ökar risken för cancer och andra sjukdomar.
En studie från 2008, publicerad i Journal of Periodontology, avslöjade ytterligare en möjlig koppling till reumatoid artrit (RA). Forskare i Berlin upptäckte att patienter med RA har högre förekomst av parodontit jämfört med friska kontroller. Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom.
Enligt American Academy of Periodontology är personer med diabetes mer benägna att ha parodontit än personer utan diabetes. En studie visade att patienter med dåligt kontrollerad typ 2-diabetes löper större risk att utveckla parodontit än välbehandlade diabetiker.
Personer som är hiv-positiva löper ökad risk att utveckla en form av tandköttsjukdom som kallas nekrotiserande parodontit. Den gör att tandköttsvävnaden dör på fläckar och skapar sår i tandköttet.
Bara för att du borstar tänderna dagligen, använder tandtråd och besöker tandläkaren två gånger om året betyder det inte att du är helt skyddad. Även utan symtom kan du ha gingivit eller tidig parodontit, eftersom dessa tillstånd kan vara symtomfria samtidigt som tandköttet tar skada.
Får du blödningar när du borstar eller använder tandtråd finns bakterier under tandköttslinjen på de ställen som blöder. Att borsta noggrannare eller använda en waterpik kan hjälpa dig att bli av med bakterierna och stoppa skadan de orsakar.
Har du god munhygien i några månader men fortsätter att ha symtom på tandköttsjukdom bör du kontakta din läkare eller tandläkare. Du kan ha ett odiagnostiserat tillstånd som bidrar till problemen, eller så kan du behöva en mer intensiv tandköttsbehandling.
Skalning är en behandling som avlägsnar plack och bakterier runt och under tandköttslinjen. Den kan också rengöra fickor i tandköttet. Rotplaning avlägsnar ansamlingar av plack och bakterier från tändernas rötter och ger ytan slät, vilket hjälper tandköttet att fästa ordentligt mot tänderna under läkningsprocessen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online