
Parodontit är en allvarlig form av tandköttsinflammation där den mjuka vävnaden och det käkben som omger och stödjer tänderna bryts ned. Avancerad parodontit leder ofta till tandförlust och kan dessutom öka risken för allvarliga hälsotillstånd som hjärtinfarkt och stroke. När sjukdomen väl har nått ett avancerat stadium går den inte att vända – men med rätt vanor går det utmärkt att förebygga den. Här är de mest effektiva åtgärderna.
God munhygien är första steget för att förebygga parodontit. American Dental Association rekommenderar att du borstar tänderna minst två gånger om dagen för att avlägsna bakterier som samlas på tändernas ytor. En mjuk tandborste är bästa verktyget, och de flesta tandläkare rekommenderar att du byter borste ungefär var tredje månad eller när borsten börjar bli sliten.
Mayo Clinic rekommenderar dessutom en elektrisk tandborste, som ofta ger en mer grundlig rengöring. Välj gärna en fluortandkräm eller en munskölj med fluor – det stärker emaljen, förebygger karies och håller tänderna starka över tid.
Tandtrådning är en annan avgörande metod för att förebygga parodontit. Med tandtråd avlägsnar du matrester och bakterier som fastnar mellan tänderna och som en tandborste inte når. American Dental Association rekommenderar daglig användning, och den bästa tiden är sannolikt på kvällen innan du går och lägger dig – då får du bort alla matpartiklar som hunnit samlas under dagen.
Hittar du tandtråd krånglig kan tandstickor eller små mellanrumsborstar vara bra alternativ. Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist vilken metod som passar dina tänder bäst.
Regelbundna tandvårdsbesök ger dubbla fördelar. För det första kan din tandläkare upptäcka tidiga tecken på tandköttsinflammation om du kommer kontinuerligt – och tidig tandköttsinflammation kan behandlas och till och med vändas, medan avancerad parodontit inte kan det. För det andra ingår en professionell tandrengöring som avlägsnar bakterier och plack som byggt upp sig sedan förra besöket.
De flesta tandläkare vill se sina patienter var sjätte månad, men exakt hur ofta du bör gå beror på dina individuella förutsättningar. Din tandläkare hjälper dig att ta fram ett schema som passar just dina behov.
Enligt American Academy of Periodontology ökar rökning risken för parodontit betydligt. Rökare tenderar att ha mer plack än icke-rökare och löper större risk att utveckla djupa tandköttsfickor samt förlora vävnad och ben som stödjer tänderna.
Dessutom svarar rökare sämre på behandling i tidiga skeden av sjukdomen, vilket gör det svårare att hejda tandköttsproblemen innan de blir avancerade. Att sluta röka är därför en av de mest värdefulla investeringar du kan göra för både ditt tandkött och din hälsa i stort.
En hälsosam kost spelar också en viktig roll. American Dental Association rekommenderar en varierad kost som inkluderar alla de viktigaste livsmedelsgrupperna. Det är samtidigt klokt att begränsa småätandet mellan måltiderna – särskilt när mellanmålen innehåller mycket socker, eftersom sockret ger bakterierna näring och driver fram plackbildning.
Klarar du av det, borsta tänderna efter varje måltid eller mellanmål. Annars kan ett glas vatten eller en sockerfri tuggummi hjälpa till att neutralisera syror och skölja bort matrester.
Förutom ovanstående vanor finns det ytterligare faktorer att ha koll på. Sjukdomar som diabetes kan öka känsligheten för infektioner i tandköttet, liksom hormonförändringar under graviditet eller klimakteriet. Även långvarig stress och genetiska faktorer kan spela roll. Vet du att du har förhöjd risk, berätta det för din tandläkare så att ni tillsammans kan lägga upp en mer intensiv övervakningsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online