Friskt tandkött är en grundförutsättning för starka och vackra tänder. Så många som tre av fyra personer har någon grad av tandköttsjukdom (parodontal sjukdom). Tidiga tecken är dålig andedräkt, blödningar när du borstar tänderna och ömhet. Den främsta boven är plack – en bakteriefylld hinna som lägger sig på tänderna, stelnar till tandsten och irriterar tandköttet. Detta gör att tandköttet lossnar från tänderna och bildar så kallade fickor där bakterier trivs.
Att borsta tänderna i två minuter om dagen med vanligt vatten kan effektivt ta bort bakterier och plack som fastnat på tänderna. Dessutom minskar risken för tandköttsjukdomar om du regelbundet äter ost och andra mejeriprodukter. Mejeriprodukter är rika på kalcium, ett näringsämne som näringar tandköttets vävnader på samma sätt som det stärker skelettet.
Parodontal sjukdom påverkar hälsan hos både tänder och tandkött. Lämnas den obehandlad leder den ofta till tandlossning, och eftersom bakterierna kan ta sig ut i blodet kan de bidra till en rad olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdom. I en studie vid University at Buffalo fann forskarna att tandköttsjukdom mer än fördubblar risken för åderförkalkning, eftersom bakterierna som infekterar tandköttet även utlöser en inflammation som skadar blodkärlen och snabbar upp ansamlingen av plack. Recederande tandkött kan dessutom vara ett tidigt tecken på benskörhet (osteoporos), en sjukdom som drabbar var tredje kvinna någon gång under livet.
Det finns många olika typer av tand- och tandköttsjukdomar. Gingivit är en infektion i tandköttet och ofta det första tecknet på att något är fel. Om den lämnas obehandlad kan den utvecklas till en mer allvarlig och destruktiv form av tandköttsjukdom, känd som parodontit – en infektion i de vävnader som förankrar tänderna i käken, vilket kan leda till att benet som håller tanden på plats bryts ner.
Eftersom parodontit påverkar mer än bara tandköttet räcker det inte med regelbunden tandborstning och användning av tandtråd, även om detta är det bästa du kan göra för ditt tandkött, för att kontrollera infektionen. Parodontit måste behandlas av en tandläkare som specialiserat sig på tandköttsjukdomar. Vanligtvis finns inga tydliga symtom i tidigt skede – smärta, lösa tänder och abscesser uppträder först när sjukdomen har gått långt. Din tandläkare hänvisar dig därför till en parodontolog om hen upptäcker tecken på tandköttsjukdom vid en ordinarie kontroll. Sjukdomen utvecklas oftast till följd av bristfällig tandborstning och att tandtråd aldrig används.
Laserbehandling av tandköttet kan hjälpa frisk vävnad att växa tillbaka och återfästa tandköttet till tänderna, samt motverka en del av benförlusten. Vid behandlingen riktas en laserstråle in i de fickor som bildats runt tänderna. Lasern förångar inflammerad vävnad och dödar bakterier, och försluter sedan varje ficka genom att "limma fast" tandköttet mot tänderna igen. Medan traditionell tandköttskirurgi, exempelvis tandköttstransplantation, visserligen förbättrar tillståndet, stimulerar den nya lasertekniken tillväxten av helt frisk vävnad och ben.
Vid laserbehandling uppstår ingen blödning, inga snitt, ingen svullnad och ingen smärta. Du kan högst känna lite ömhet den första dagen. Dessutom behöver du inte gå på kontroll förrän efter cirka sex månader till ett år. Vid traditionell tandköttskirurgi måste du däremot besöka din tandläkare var tredje månad för att säkerställa att inget plack byggs upp. Betalar din tandvårdsförsäkring för traditionell tandköttskirurgi bör försäkringen normalt även täcka laserbehandling av tandköttet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online