Tandköttssjukdom, även känd som parodontal sjukdom, är en infektion i de vävnader som omger och stödjer tänderna. Sjukdomen förekommer i två stadier: gingivit (tandköttsinflammation) och periodontit.
Gingivit drabbar endast den mjuka vävnaden. Tandköttet blöder vid borstning eller sondering, vävnaden är inflammerad, tandköttet är rodnat och ömt, och dålig andedräkt kan förekomma. Periodontit är det andra stadiet av tandköttssjukdom, där gifter bryter ner tandköttskanten. Käkbenet infekteras, blödningar och svullnader blir mer uttalade, tandköttskanten börjar dra sig tillbaka, dålig andedräkt uppstår och benförlust kan synas på röntgenbilder.
Bakterier, den främsta orsaken till tandköttssjukdom, bryter ner det stödjande benet och tandköttsvävnaden. Om dessa områden inte rengörs ordentligt fastnar kvarvarande bakterier, tillsammans med matrester och vätskor, på tanden och under tandköttet. Denna ansamling, som kallas plack, är ett kladdigt och osynligt lager av bakterier som bildas på tänder och tandkött.
Plack innehåller bakterier som producerar gifter som irriterar och skadar tandköttet. Med tiden kalkar placket igen och utvecklas till en hård avlagring som kallas tandsten, vilken endast kan tas bort av en tandvårdspersonal. Det tar bara 24 timmar för harmlösa bakterier att bli infektiösa och orsaka inflammation i tandköttet.
Dålig munhygien eller otillräcklig rengöring av tänderna orsakar också parodontal sjukdom. Tandläkarbesök bör bokas var sjätte månad för att kontrollera plackansamlingar, fickor med bakteriell infektion och eventuella skador. En grundlig rengöring av tänderna tar bort problematiska avlagringar och ger en bra grundlinje för att upptäcka framtida sjukdomar eller tandproblem i tid.
Torr mun, definierat som minskad salivproduktion, kan bidra till tandköttssjukdom. Saliven, som är rik på syre, är ett naturligt försvar mot tandköttssjukdom eftersom bakterierna inte trivs i väl syresatta miljöer. Tillståndet kan orsakas av läkemedel, starka tandkrämer, laxermedel och ett försvagat immunsystem. Vid behov kan man få recept på konstgjord saliv från sin tandläkare eller läkare.
Även om bakterier är den främsta orsaken till parodontal sjukdom finns det flera andra faktorer som bidrar till tillståndet, bland annat graviditet, diabetes, medicinering, rökning, drogbruk, näringsbrister och genetik. Upp till 30 procent av befolkningen kan vara genetiskt benägna att utveckla parodontal sjukdom.
Eftersom plack börjar byggas upp redan 4–12 timmar efter borstning är regelbunden munhygien med borstning och tandtråd två gånger om dagen en nyckelfaktor för att kontrollera tandköttssjukdom.
En balanserad kost med färska frukter, grönsaker, mjölk och fisk rekommenderas, liksom besök hos tandläkaren två gånger per år. Att byta tandborste var tredje månad och använda tandkräm med tandstenskontroll kan också bidra till god munhygien och friskt tandkött.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online