Att känna igen akut appendicit
Mest vanlig buk-kirurgisk akutfall. Livstidsrisk ~7–8%.
Klassisk presentation (50–60%)
- Periumbilikal/epigastrisk visceral smärta (timmar).
- Anorexi, illamående ± kräkningar.
- Migration till NUN (McBurneys punkt) när parietala peritoneum inflammeras.
- Lågfeber (37,5–38,5°C).
Atypiska/varierande presentationer
- Retrocecal appendix: Flank/rygg-smärta, psoas-tecken (smärta vid höftledsextension).
- Pelvik appendix: Suprapubisk smärta, urinär frekvens, diarre, obturator-tecken.
- Graviditet: Appendix förskjuten uppåt → ÖVK/flank-smärta.
- Äldre: Dämpade symtom, försenad presentation → högre perforationsrisk.
- Barn: Diffus smärta, irritabilitet, hög feber.
Viktiga tecken
- NUN-ömhet, värk, rebound.
- Rovsings tecken (VUN-tryck → NUN-smärta).
- Psoas/obturator-tecken.
- Rektal ömhet (pelvisk appendix).
Diagnostik och brådskap
- Klinisk poängsättning (Alvarado, Appendicitis Inflammatory Response).
- US (barn, gravida), CT buk/bäcken m kontrast (vuxna) – känslighet/specificitet >95%.
- Fördröj inte bilddiagnostik om hög klinisk misstanke. Perforationsrisk ↑ med tid.
Behandling
Laparoskopisk appendektomi (standard); antibiotika-först för okomplicerade (utvalda fall). Intervall-appendektomi efter icke-operativ hantering.