När en tand dras ut ska alltid hela roten följa med – det är själva syftet med ingreppet. Roten sitter fast förankrad i käkbenet och utgör tillsammans med kronan den kompletta tanden. En fullständig utdragning ger därför bästa förutsättningen för en snabb och problemfri läkning.
Tandroten är den del av tanden som ligger nedgrävd i käkbenet, ofta djupt inne i ett så kallat tandfack. Den hålls på plats av tunna fibrer, rotmembranet, som förbinder roten med benet. Vid en tandutdragning lossar tandläkaren dessa fibrer och tar sedan bort hela tanden, inklusive roten.
Ibland kan roten gå av under utdragningen, särskilt om tanden är svårt skadad eller har böjda eller tunna rötter. Kvarblivna rotfragment kan orsaka smärta, infektion och svullnad och behöver oftast tas bort. I vissa fall väljer dock tandläkaren att lämna mycket små fragment kvar om de ligger djupt och inte ger några besvär – risken att skada omgivande vävnader vid borttagning bedöms då vara större än nyttan.
Kontakta din tandläkare om du upplever ihållande smärta, svullnad, dålig smak eller var från stället där tanden drogs ut. Med hjälp av en röntgenundersökning syns det snabbt om någon rotrest finns kvar i käken.
Ingreppet utförs i regel under lokalbedövning. Tandläkaren lossar tanden försiktigt ur tandfacket med hjälp av specialinstrument. Efteråt bildas en blodpropp i håligheten, som skyddar såret och gör att läkningen kan börja. Själva utdragningen brukar ta allt från några minuter till en halvtimme, beroende på tandens läge och rötternas form.
Sammanfattningsvis: ja, roten ska komma ut tillsammans med tanden vid en utdragning. Att hela tanden tas bort minskar risken för komplikationer och hjälper munnen att läka ordentligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online