Blod kan ansamlas på olika ställen mellan hjärnhinnorna (meningerna), de tre skyddande membran som omger hjärnan och ryggmärgen. Var blodet samlas avgör vilken typ av blödning det rör sig om, och varje typ har sin egen orsak, symtombild och behandling.
Ett epiduralhematom uppstår när blod ansamlas mellan skallbenet och den hårda hjärnhinnan (dura mater). Det orsakas oftast av en skalltrauma med fraktur som skadar artéria meningea media. Blödningen utvecklas ofta snabbt och kan ge klassiska symtom som medvetandeförlust följt av ett så kallat lucidt intervall, innan tillståndet förvärras. Snabb kirurgisk dränering är ofta nödvändig.
Vid ett subduralhematom samlas blodet mellan dura mater och spindelvävshinnan (arachnoidea). Det beror vanligtvis på att bristande venösa kärl rivs sönder, ofta vid huvudtrauma. Äldre personer och patienter i antikoagulantiabehandling löper större risk. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt, där det kroniska formatet utvecklas långsamt under flera veckor med symtom som huvudvärk, förvirring och trötthet.
En subaraknoidalblödning innebär att blod tränger in i rummet mellan spindelvävshinnan och pia mater, där normalt cerebrospinalvätskan cirkulerar. Den vanligaste orsaken är en brusten hjärnaneurysm. Typiskt debuterar tillståndet med en plötslig, extremt kraftig huvudvärk – ofta beskriven som "åskknallshuvudvärk" – ibland tillsammans med nackstyvhet, illamående och medvetandepåverkan. Detta är ett akut, livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård.
Sammanfattningsvis kan blod inom meningeala lagren samlas på tre platser:
Alla tre tillstånden är allvarliga och kräver medicinsk bedömning, ofta med datortomografi av hjärnan, för korrekt diagnos och snabb behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online