Tänderna skiljer sig från kroppens övriga ben genom att de ständigt är exponerade. Det gör dem sårbara för skador och missfärgningar – och problemen förvärras ofta om munvården inte är tillräcklig. Ibland blir skadorna så omfattande att tänderna måste ersättas helt. Ett av de vanligaste och mest effektiva sätten att ersätta förlorade tänder är med hjälp av tandimplantat.
Ett tandimplantat fungerar som ett fundament för en eller flera ersättningstander. Det finns fyra huvudtyper av tandimplantat: rotformade, plattformade, subperiosteala och intramukosala implantat. Vilken typ som passar bäst beror på käkbenets kondition, mängden kvarvarande benvävnad och patientens specifika behov.
Rotformade implantat används när käkbenet har tillräcklig bredd och djup för att hålla implantatet stadigt på plats. De kallas ibland "skruvtyp" eftersom ersättningstanden fästs i benet ungefär som en skruv. Vid ingreppet friläggs käkbenet, implantatet placeras i rätt läge och såret stängs därefter med stygnar. Denna typ är den mest använda och har generellt sett högst framgångsgrad.
Plattformade implantat liknar rotformade implantat, men används när käkbenet är för smalt för ett rotformat implantat och en benuppbyggnad inte är lämplig. Implantatet är långt och platt, vilket gör att det kan placeras även i ett smalt käkben. Insättningsmetoden liknar den som används vid rotformade implantat.
Subperiosteala implantat vilar ovanpå käkbenet, under tandköttet. De passar bäst för patienter med avancerad benförlust som inte tillåter varken rotformade eller plattformade implantat. Behandlingen kan antingen ske genom två operationer – en för att ta fram en avgjutningsmodell och en för själva implantationen – eller genom en enda operation, där en datortomografi används för att skapa modellen innan implantatet placeras in.
Intramukosala insatser är egentligen inga riktiga tandimplantat utan snarare tandinsatser. De används dock på ett liknande sätt, eftersom de utgör en fixeringsmekanism för konstgjorda tänder. Insatserna används tillsammans med helproteser eller andra större uppsättningar av ersättningstander. De svampformade insatserna fästs på protesens tandköttssida och passar in i fördjupningar i gommen, vilket håller protesen stabilt på plats.
De flesta tandimplantat, oavsett typ, tillverkas av titan. Anledningen är metallens unika förmåga att växa samman med benet – så kallad osseointegration – samt dess exceptionella styrka och hållbarhet. Andra material förekommer också, exempelvis aluminiumoxid och kirurgiskt rostfritt stål.
Oavsett vilken typ av implantat som övervägs är det viktigt att konsultera en tandläkare eller specialist för en grundlig undersökning. En individuell bedömning av käkbenets kvalitet och munhälsa i övrigt avgör vilken lösning som ger bäst långsiktigt resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online