Tandställningar är ortodontiska hjälpmedel som används för att räta upp tänder och skapa ett funktionellt bett. De korrigerar underbett, överbett, trångställda eller sneda tänder samt andra oregelbundheter i tandraden. En traditionell tandställning består av sex olika delar som tillsammans utövar kontrollerad press på tänderna: band, krokar, bågtråd, gummiband, brackets och elastiska ligaturer.
Banden är tunna ringar av metall som cementeras fast runt tänderna, oftast kindtänderna längst bak i munnen. De fungerar som ett stadigt fäste som gör det möjligt att styra varje tand med precision under hela behandlingen.
Krokarna är små fästen som oftast används för att fästa gummiband. Genom dem kan ortodontisten rikta kraft mot enskilda tänder eller mot bågtråden, vilket hjälper till att justera bettet i rätt riktning.
Bågtråden är själva huvudkomponenten i tandställningen. Tråden löper genom bracketsna och står för den största delen av det tryck som krävs för att flytta tänderna till sina nya positioner. Den fungerar även som ett spår som tänderna glider längs under behandlingens gång.
Gummiband, ofta kallade "elastiker", används för att skapa extra tryck där bågtråden inte räcker till på egen hand. De byts regelbundet och spelar en viktig roll när bettet behöver korrigeras, till exempel i vertikal led.
Bracketsna är de små fästen som limmas direkt på varje tand. De tar emot kraften från bågtråden och överför den till tanden, vilket gör att tänderna långsamt flyttas i önskad riktning.
Ligaturerna är små ringar som håller bågtråden på plats inne i bracketsna. De finns både som transparenta varianter och i många olika färger, vilket ger patienten möjlighet att anpassa tandställningen efter egen stil vid varje besök.
Alla dessa delar samverkar för att utöva jämn och kontrollerad press på tänderna. Behandlingens längd varierar från person till person, men med god munhygien och regelbundna kontroller hos din ortodontist får du bästa möjliga resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online