Rotfyllning blir aktuell när svår karies har trängt in i rotkanalen – det område i tanden som rymmer nerv, pulpa och mjuk vävnad. Kariesskadan kan leda till infektion, abscess och i värsta fall förlust av tanden. En endodontist avlägsnar den sjuka vävnaden och rengör kanalen för att förebygga eller eliminera infektion. Kanalen täts därefter med ett hårt termoplastiskt material. Din allmäntandläkare kan remittera dig till en endodontist – en tandläkare med specialistutbildning inom tändernas mjukvävnader och rotkanaler.
Innan behandlingen påbörjas måste klinikern bedöma området, lokalisera och mäta roten samt avgöra vilken metod och vilka verktyg som passar bäst. Digitala röntgenbilder används ofta, liksom en apexlokalisator – en sonarliknande sond som hittar rotspetsen och förstorar området 32 gånger. Trubbiga endodontiska sondinstrument kan dessutom användas för att hitta kanalöppningen och utforska rotkanalen.
Endodontisten bedövar området som ska behandlas för att minimera obehag. Först appliceras en ytbedövning, därefter injiceras lokalbedövning med nål och spruta – vanligtvis lidokain som verkar i ungefär 1,5 till 2 timmar.
Ett tillgångshål borras sedan i tanden med en Gates-Glidden-borr, en lång, lågformad dentalborr som är särskilt konstruerad för att vidga rotkanalen. Borren finns i olika storlekar beroende på vilket hål som ska borras.
Klinikern avlägsnar sedan pulpan, den skadade nerven, bakterier och annat skräp från rotkanalen. Arbetet inleds med en broach – ett tunt, flexibelt, oftast koniskt eller spetsigt instrument. Broacher kan vara undersökande eller försedda med hullingar för att börja avlägsna pulpan. Den hullingförsedda broachen har en rad vassa, bakåtböjande hullingar. Därefter kan en konisk och spetsig rotkanalsrimmare användas för att vidga kanalen och ta bort gamla fyllningar. Klinikern fortsätter sedan med filer av successivt ökande diameter.
K-filer är koniska och spetsiga med täta spiralformade skäreggar, arrangerade så att skärningen sker både vid tryck- och dragrörelser. De används för att vidga rotkanalen genom roterande skärande eller slipande verkan. H-filer, så kallade Hedström-filer, är konstruerade så att skärningen endast sker vid dragrörelse. Även de används för att vidga rotkanalen, men deras blad skär snabbare än K-filernas.
En Luer lock-spruta med trubbig nål används för att skölja kanalen med en natriumhypokloritlösning som desinficerar kanalen och dödar bakterier innan tätningen sker. En guttaperkapistol används för att täta kanalen med guttaperka – ett tätningsmaterial som blir flexibelt och formbart när det värms upp. Klinikern kan även använda en endodontisk kondensor, som hjälper till att forma guttaperkan och packa in den i kanalen för att säkerställa en fullständig tätning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online