En protesreline (ompassning) blir nödvändig när käkben och mjukvävnader i munnen börjar krympa. Detta kan bero på omedelbara proteser, tandförlust, benförlust i över- eller underkäke, viktnedgång, sjukdom eller naturligt åldrande. Behandlingen bör utföras med jämna mellanrum för att öka protens stabilitet och förebygga ytterligare benförlust, ömt tandkött samt att mjukvävnaden under gommen viker sig i veck.
En reline kan hjälpa till att forma och modellera ansiktet genom att kompensera de förändringar som uppstår till följd av benförlust. En ojämn bettplan, det vill säga hur tänder och protes passar ihop, kan ge dålig passform, kraftig smärta på grund av sår, svullnad, talproblem, tuggsvårigheter och fortsatt nedbrytning av ben. Det kan också leda till att protsen belastas på fel ställe eller vid fel tillfälle. I vissa fall krävs kirurgi för att ta bort överskott av mjukvävnad i tandköttet och på gommen som har vuxit ut i veck under protsen och runt dess kant. Ofta kan dock en tandvårdspersonal åtgärda problemet med överväxt genom så kallade tissue conditioner-behandlingar, där ett mjukt fodermaterial temporärt formar om vävnaden.
Tandläkare rekommenderar att en protesreline utförs var tredje till femte år för att säkerställa god passform, förebygga att protesen lossnar eller rör sig och hålla slitaget på tandkötsåsen till ett minimum.
Vid en direktreline, så kallad chair-side reline, slipar tandläkaren bort det rosa akrylmaterialet som ligger mot tandköttet för att anpassa akrylbasen exakt efter tandköttets och käkbenens form. Behandlingen görs direkt i stolen och är oftast snabb.
Vid en laboratoriereline använder tandläkaren istället avtrycksmaterial för att få en exakt avbildning av den underliggande vävnaden. Avtrycket skickas sedan till ett tandtekniskt laboratorium, där nytt akryl formas mot den gamla protesen i princip på samma sätt som vid tillverkningen av originalprotesen.
Det självhärdande akryl som används vid en direktreline är inte lika hållbart och hårt som laboratoriebearbetat akryl. För patienter med svullet eller känsligt tandkött kan dock det mjukare materialet ge bättre komfort. En direktreline går dessutom snabbt – patienten behöver ofta bara vänta en dag på att få tillbaka sina proteser. En laboratoriereline ger ett mer precist avtryck och ett starkare resultat, men patienten får vänta längre på att få protesen återlämnad.
Tillverkningsprocessen spelar en viktig roll för protesens slutliga passform. Felaktig härdning kan nämligen resultera i en dåligt sittande protes. Den mest populära tillverkningsmetoden, IVOCAP, ger endast cirka 0,01 procents krympning, vilket säkerställer en bekvämare och stabilare passform.
Relinesatser för hemmabruk rekommenderas endast som en tillfällig lösning tills patienten hinner besöka sin tandläkare. Innan en reline utförs kan tandvårdspersonal bedöma om bettläget, eventuella kvarvarande tänder och akrylbasen är i tillräckligt gott skick för att behandlingen ska kunna genomföras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online