En rotbehandling (rotfyllning) är en åtgärd som används för att rädda en tand som annars skulle behöva tas bort. Behandlingen utförs av allmäntandläkare eller endodontister – specialister på tandens inre – och hjälper tänder som lider av irritation eller smärta till följd av bakterier i pulpan, tandens mjuka kärna som innehåller blodkärl och nerver. Bakterierna kan ge upphov till en abscess, en ansamling av var som tyder på infektion. Rotbehandlingar används också för att rädda tänder som skadats av trauma, till exempel ett slag mot tanden.
Tandläkaren kan använda handtaget på en munspegel för att utföra ett perkussionstest, genom att försiktigt knacka på tuggytan hos en kindtand eller kanten på en framtand. På så sätt kontrolleras om det finns inflammation i vävnaderna kring rotspetsen. Tandläkaren kan också hålla is, torris eller koldioxid nära tandköttet vid den aktuella tanden för att testa dess reaktion på kyla. Ett bestående (irreversibelt) skick föreligger om kylan lindrar smärtan eller utlöser en stark, långvarig smärta. Röntgenbilder kompletterar undersökningen och ger viktig information om den drabbade tanden.
Om tanden är vital (levande) före behandlingen bedövas området med lokalbedövning. För patienter som känner stark oro finns även lugnande mediciner i tablettform eller via inhalering. För att isolera och desinficera tanden som ska behandlas spänner tandläkaren upp en kofferdam – ett tunt, elastiskt material i latex eller ett latexfritt alternativ – och använder ett antimikrobiellt medel som kallas natriumhypoklorit.
Med ett höghastighetshandstycke gör tandläkaren en öppning i tanden. En endodontisk sond hjälper till att hitta ingångarna till rotkanalerna, och en skedformad excavator avlägsnar pulpavävnad och karies. En broach är ett tunt, böjligt instrument med små utskott som liknar fiskekrokar och som fångar upp levande pulpavävnad ur kanalen. Därefter används olika filer – K-filer, Hedströmfiler och rimmer – för att rengöra, forma och vidga rotkanalen. Gummistopp som skjuts på filerna hindrar dem från att tränga igenom rotspetsen. När kanalen är ren och korrekt formad sköljs den med natriumhypoklorit, och papperspinnar används för att torka den helt.
Den torra rotkanalen fylls med guttaperkapinnar. Guttaperka är ett organiskt material som är fast i rumstemperatur men mjuknar vid värme. Det utvinns från trädet Palaquium gutta. Med hjälp av spridare (instrument med spetsig spets) och pluggare (instrument med platt spets) komprimeras och anpassas guttaperkan noggrant i kanalen.
Rotfyllningscement är ett cementliknande material som tandläkaren använder tillsammans med guttaperkan för att täta eventuella håligheter under fyllningsprocessen. Vanliga cement baseras på kalciumhydroxid, zinkoxid-eugenol eller glasjonomer. Avslutningsvis placeras en provisorisk fyllning i tanden, som senare ersätts med en permanent krona vid ett efterföljande besök.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online