
Fråga de flesta människor vilka verktyg tandläkare använder och svaret kommer blixtsnabbt: "De som gör ont." Även om det ibland kan stämma, säger det ingenting om namnen eller funktionerna på alla de instrument som ofta ligger uppställda som små soldater på brickan. Tandläkare använder många olika typer av verktyg för att undersöka tandkött, skrapa längs tänderna och noggrant granska patientens mun.
Den som tycker att dagens tandläkarverktyg ser skräckinjagande ut skulle inte velat vara med för några hundra år sedan, när instrumenten var långt mindre avancerade. Tidiga tangar tillverkades ofta av smeder och hade betydligt trubbigare kanter än dagens finslipade verktyg. Ett annat populärt redskap var den så kallade tandnyckeln. Den enklaste modellen, som går tillbaka till 1700-talet, liknar en gammal antik dörrnyckel från samma era. Nyckelns ände placerades mot ena sidan av tanden, tandläkarens finger stöttade andra sidan, varefter nyckeln vreds runt för att dra ut tanden.
Tandinstrument sträcker sig från den helt oskyldiga spegeln, som används för att se bakom tänderna, till det ondskefullt utseende lilla skrapverktyget som alltid verkar reta tandköttet. Instrumenten brukar också delas in i olika kategorier. De mest vänliga – om de ens kan kallas vänliga – är undersökningsverktygen, allt från den lilla spegeln till kuretter. De kirurgiska verktygen är troligen de mest skrämmande, eftersom de är de mest invasiva. Den största delen består av olika saxar för att göra snitt samt ett stort antal tangar med olika huvuden, anpassade för att avlägsna små bitar vävnad eller material från små, infekterade områden.
För det otränade ögat ser många tandläkarverktyg identiska ut. Ett av de vanligaste utseendena är en tunn stav med någon form av krok, böj eller läskig spets i vardera änden. Men tittar man närmare syns skillnader i utformningen som avslöjar verktygets funktion:
Oavsett om tandläkarverktyget ser hotfullt eller harmlöst ut delar de flesta instrument flera gemensamma drag. De är nästan alltid försedda med ett handtag som ger bra grepp och gör det lätt att arbeta inne i munnen. Rostfritt stål är det vanligaste materialet, tack vore sitt slanka och sterila utseende samt sin förmåga att enkelt kunna rengöras och steriliseras.
Trots att tandläkare steriliserar sina instrument är processen inte alltid hundraprocentigt effektiv. En artikel från Elsevier belyste 2003 några oroande fakta: många instrument som används av tandläkare i Storbritannien var inte särskilt rena efter steriliseringen. Redan använda och steriliserade instrument granskades genom ljusmikroskop och elektronmikroskopi. Av instrumenten från allmänna tandvårdskliniker visade sig 76 procent vara förorenade, liksom 14 procent av instrumenten från ett tandläkarhus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online