Ansiktstrauma, till exempel vid trafikolyckor, idrottsskador eller våld, kan orsaka frakturer i flera av de ben och strukturer som bygger upp näsan och näshålan. Vilka ben som skadas beror på kraftens riktning och styrka, men vid kraftiga ansiktstrauman kan följande strukturer drabbas:
Näsbenen är de mest utsatta strukturena eftersom de ligger ytligt i ansiktets mitt. De utgör den övre, beniga delen av näsryggen och fraktureras oftast vid direkt slag mot näsan.
Septumknorpeln, som delar näshålan i två halvor, kan böjas eller spricka vid trauma. Detta kan leda till en så kallad septumhematom, som kräver snabb behandling för att undvika bestående skada på näsans stödstrukturer.
Etmoidbenet ligger djupt mellan ögonen och består av tunna, sköra benplattor. Vid kraftigt trauma kan följande delar fraktureras:
1. Lamina cribrosa (silplattan) – en tunn platta som skiljer näshålan från hjärnan. Fraktur här kan leda till läckage av spinalvätska ur näsan och ökar risken för infektioner i centrala nervsystemet.
2. Laterala massorna och lamina perpendicularis – de sidodelar som bildar mycket av näshålans tak och väggar samt en del av nässkiljeväggen.
Följande delar av överkäksbenet kan drabbas:
Processus nasalis – den del som ingår i näsans sidovägg.
Processus zygomaticus – den process som bildar en del av kindbågen.
Processus frontalis – överkäksbenets framträdande del upp mot pannan, som bidrar till näsans sidovägg och tårkanalen.
Vid högenergitrauma kan även pannbenet skadas, särskilt:
Spina nasalis – den lilla benspetsen som ingår i näsryggens översta del.
Pannbihålorna (sinus frontales) – luftfyllda håligheter i pannbenet ovanför näsan. Frakturer här kan medföra risk för infektioner och kommunikation mellan näshålan och hjärnskålen.
Kindbenet kan fraktureras vid slag mot ansiktets sida eller mitt, ofta tillsammans med skador på orbita (ögonhålan). Ett vanligt mönster är den så kallade trippelfrakturen, där kindbenet lösgörs från omgivande ben.
Sammanfattning: Vid svårt ansiktstrauma kan frakturer omfatta näsbenen, septum, etmoidbenet (inklusive silplattan), överkäksbenets olika processer, pannbenet med pannbihålorna samt kindbenet. Djupare frakturer, exempelvis i silplattan, är allvarliga och bör alltid utredas av specialist inom KKT (kirurgi för käke, mun och ansikte) eller ÖNH för att förebygga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online