Vilka muskler påverkas av karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom uppstår när nervus medianus kläms eller irriteras i karpaltunneln – en smal kanal i handleden genom vilken nerven och senorna passerar ut i handen. Detta kan påverka flera viktiga muskler som styr handens och fingrarnas rörelser.

Muskler som påverkas vid karpaltunnelsyndrom

Följande muskler är de som oftast påverkas av tillståndet:

• Musculus flexor pollicis longus – böjer tummens yttersta led.
• Musculus flexor digitorum superficialis – böjer fingrarnas mellanleder.
• Musculus flexor digitorum profundus – böjer fingrarnas yttersta leder.
• Musculus abductor pollicis longus – flyttar tummen utåt från handflatan.

Tillsammans ansvarar dessa muskler för att böja fingrarna, tummen och handleden. När nervus medianus kommer under tryck försämras signalöverföringen till muskulaturen, vilket gör att den kan försvagas och med tiden atrofiera, det vill säga minska i volym. Framför allt drabbas tummens rotmuskulatur – den så kallade thenarmuskulaturen – som är viktig för greppet.

Konsekvenser i vardagen

Muskelsvagheten kan göra det svårt att:

• Greppa och hålla föremål
• Skriva för hand
• Knäppa knappar eller använda mobiltelefon
• Utföra andra finmotoriska uppgifter

Besvären åtföljs ofta av domningar och stickningar i tumme, pekfinger, långfinger samt ringfingrets insida, särskilt nattetid. Söker du vård tidigt finns goda chanser att lindra symptomen – bland annat med handledskena, fysioterapi eller i vissa fall en mindre operation.