Permanent molarextraktion: Indikationer och ersättningsalternativ

När är molarextraktion nödvändig?

Extraktion är en sista utväg när restaurativa, endodontiska eller parodontala behandlingar inte kan rädda tanden. Vanliga indikationer:

1. Allvarlig karies

Oåterställbar förruttnelse som sträcker sig subgingivalt eller in i furkation, vilket utesluter krona eller rotkanal.

2. Avancerad parodontit

Grad III/IV mobilitet, >50 % benförlust, furkationsinvolvering klass II/III, oresponsiv för terapi.

3. Impakterade visdomstånd

Mesioangulär/horisontell impaktion med perikoronit, karies på andra molaren, cyst, eller ortodontisk indikation.

4. Vertikal rotfraktur

Bekräftad genom CBCT eller kirurgisk utforskning; icke-återställbar.

5. Ortodontisk utrymmesskapande

Planerad extraktion (ofta första eller andra premolars, ibland molars) för trängningslindring eller kamouflage.

6. Persistens infektion

Misslyckad rotkanalrebehandling, apikal kirurgi inte genomförbart, risk för systemisk spridning.

7. Supernumerära tänder

Extra molars (paramolars, distomolars) som orsakar förskjutning eller hygienproblem.

Ersättningsalternativ

• Tandimplantat (guldstandard)
• Fast bro
• Avtagbar partiell protés
• Ortodontisk utrymmeslukning (utvalda fall)

Grundlig diagnostik (röntgen, CBCT, vitalitetstestning) och diskussion av långsiktiga konsekvenser är avgörande före extraktion.