Terminal rengöringsprocedur (efter varje fall)
Utförs efter varje kirurgisk procedur för att eliminera kontaminanter och återställa sterilitet för nästa patient. Det är inte "omsättningsrengöring" – det är en systematisk dekontaminering.
- Förberedelse: Ta bort alla instrument, drag, avfall. Begränsa OP-ingång; sätt upp skylt.
- Grov dekontaminering: Torka synlig smuts, blod, vävnad med EPA-registrerat desinfektionsmedel.
- Grundlig rengöring: Alla ytor (väggar, golv, tak, ljus, bord, utrustning, anestesimaskin) med EPA-registrerat detergens-desinfektionsmedel och microfiber. Fokus på högfrekventa ytor.
- Desinfektion: Applicera sporicid medel (per etikett kontaktid – kritiskt!) på alla rengjorda ytor.
- Avsköljning: Sterilt vatten för att ta bort kemiska rester (förhindrar korrosion, irritation).
- Torkning: Sterila handdukar eller HEPA-filtrerad lufttorkning – inga återanvända dukar.
- Utrustningsåterberedning: Instrument → dekontam → sterilberedning (per AAMI ST79).
- Verifiering: Visuell inspektion + ATP bioluminescens eller mikrobiell odling per policy.
- Dokumentation: Underskrift i OP-logg/EHR med tid, personal, upptäckter, avvikelser.
Kritiska framgångsfaktorer
- Standardiserad checklista (inte minnesberoende)
- Utbildad miljöservicepersonal (inte OP-sjuksköterskor som drar dubbelturnus)
- Adequata kontaktider – aldrig genvägar med verkningstid
- Omsättningstidspress får aldrig kompromissa steg
Rigorös terminal rengöring minskir kirurgiska sårinfektioner (SSI) och skyddar efterföljande patienter. Det är sista försvaret innan nästa incisions.
