Kirurgi är i sig skrämmande. Tanken på att bli sövd och rädslan för det okända är obehaglig för de flesta människor. Allvarliga ingrepp som hjärnkirurgi, hjärtkirurgi och andra organoperationer tillför dessutom ytterligare oro och stress.
Här går vi igenom grunderna du behöver täcka inför en hjärnkirurgi för att säkerställa att du får god vård under operationen och återhämtningen – samt om något oförutsett skulle inträffa och du inte längre kan fatta beslut om din egen vård och ditt välbefinnande.
Besök din husläkare eller specialistläkare för att bekräfta att du är medicinskt godkänd för operationen. Det kan innebära olika tester för att säkerställa att ditt cirkulationssystem fungerar tillräckligt bra för att tåla narkos. Upptäcks medicinska tillstånd som kan komplicera ingreppet behandlas dessa omedelbart. Din läkare kan exempelvis vara kardiolog eller gastroenterolog som kontrollerar sitt respektive expertområde och därefter godkänner dig för operationen – eller inte.
Berätta för din neurokirurg om du tar blodförtunnande läkemedel eller har blödarsjuka (hemofili). Något av detta kan orsaka komplikationer, men neurokirurgen tar hänsyn till informationen och förbereder sig för att skydda ditt liv. Nämn även alla örter, oljor, krämer eller kosttillskott du använder. Neurokirurgen talar om vilka läkemedel du ska sluta ta och hur långt före operationen, samt ger rekommendationer om när du kan återuppta medicineringen eller om vissa preparat behöver anpassas till de läkemedel du kan behöva efter ingreppet.
Prata med din partner och/eller dina nära och kära om dina önskemål, ifall en komplikation skulle uppstå och du inte kan fatta rationella beslut om ditt tillstånd. Skriv ner dina önskemål, låt dem läggas in i din journal och ge en kopia till den person som ska fatta beslut åt dig. Ett testamente bör upprättas före operationen ifall det värsta skulle hända. Testamentet ska ange namnet på den som ska verkställa det, samt var dina tillgångar ska gå och vad du önskar ska ske med dina kvarlevor.
Tala med din neurokirurg om alla risker som ingreppet innebär. Det kan kännas skrämmande i flera dagar och värsta tänkbara scenarier kan snurra i huvudet, men det är bäst att känna till alla möjliga utfall så att du kan planera därefter. En av riskerna vid hjärnkirurgi är exempelvis koma. Går du i koma behöver du utse en person som fattar alla medicinska beslut åt dig. Var tydlig med den personen gällande dina önskemål om livsuppehållande vård, medicinska åtgärder och läkemedel du vill eller inte vill ta.
Innan operationen kan flera tester och röntgenundersökningar göras för att begränsa ingreppets omfattning. En MR- eller CT-undersökning kan utföras för att exakt lokalisera problemet och minimera onödigt ingripande under operationen. Andra tester, som EKG, kan göras för att säkerställa att inga underliggande problem finns som kan komplicera ingreppet – eller som gör att operationen inte behövs alls.
En noggrann förberedelse – medicinskt, praktiskt och juridiskt – ger dig de bästa förutsättningarna inför en hjärnkirurgi. Ställ frågor till ditt vårdteam, dokumentera dina önskemål i god tid och se till att dina närstående vet vad du vill. På så sätt kan du gå in i operationen med större trygghet och lugn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online