Hur länge en kateter får sitta kvar i kroppen varierar kraftigt beroende på patientens tillstånd och skälet till att kateteriseringen behövs. Som huvudregel gäller att katetern ska användas så kort tid som möjligt, eftersom risken för urinvägsinfektioner och andra komplikationer ökar ju längre den sitter kvar.
Vid kortvarig behandling kan katetern sitta kvar från några timmar upp till ett eller två dygn. Detta är vanligt efter operationer eller under medicinska ingrepp, när blåsan behöver tömmas kontinuerligt och patienten inte kan kissa själv.
Vid längre behandlingsperioder kan katetern behöva sitta kvar i flera veckor eller månader. Det gäller ofta patienter med kroniska sjukdomar som gör det svårt eller omöjligt att urinera normalt, exempelvis ryggmärgsskador, neurologiska sjukdomar som multipel skleros eller avancerad demenssjukdom. Vid långtidsanvändning byts katetern regelbundet, vanligtvis var fjärde till tolfte vecka beroende på katetertyp och individuella förhållanden.
I vissa fall kan en permanent kateter bli nödvändig. Detta är dock ovanligt och övervägs endast när alla andra alternativ, såsom läkemedelsbehandling, ren intermittent kateterisering eller kirurgiska lösningar, har prövats utan framgång.
Beslutet om hur länge en kateter ska sitta kvar fattas alltid av vårdpersonal utifrån patientens specifika behov och situation. Regelbundna kontroller görs för att utvärdera om katetern fortfarande är nödvändig, eftersom tidig borttagning minskar risken för infektioner och andra biverkningar. Kontakta alltid din vårdgivare om du upplever smärta, feber, grumlig eller blodig urin medan du har en kateter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online