Botox är mest känt för sin förmåga att minska rynkor mellan ögonbrynen, leenden veck och kråfot, men botulinumtoxin kan också lindra en rad fysiska åkommor. Fördelarna är många, men det finns även risker. Därför är det viktigt att noggrant överväga de möjliga komplikationer som kan uppstå vid användning av Botox innan du genomgår en behandling.
Botox tillverkas av botulinumtoxin, ett neurotoxiskt protein som produceras av den mycket giftiga bakterien Clostridium botulinum. Även om det är ett av de mest giftiga ämnen som finns, späds det ut till extremt små mängder för behandlingsändamål. År 1949 upptäckte forskare att toxinet blockerade nervimpulser till musklerna. År 1989 började det användas terapeutiskt, och 2002 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA produkten även för estetiska ändamål. Botox, som är ett varumärke för toxinet, blev snabbt populärt tack vore dess förmåga att dramatiskt minska rynkor när det injiceras i huden.
Ursprungligen användes Botox för att behandla ögonmuskelrubbningar som spasmer. Med tiden har forskare och läkare upptäckt allt fler sätt på vilket toxinet kan vara medicinskt och kosmetiskt fördelaktigt. Det har använts med framgång för att hjälpa barn med cerebral pares genom att slappna av stela muskler och minska smärta, vilket ger bättre rörlighet i armar och ben. På liknande sätt används Botox ofta mot dystoni, det vill säga onormalt stela muskler, samt vid multipel skleros.
Injektioner kan också ges för att kontrollera en överaktiv blåsa, tandpressning, kraftig svettning, stamning och migrän. Kosmetiskt kan Botox injiceras för att fylla ut läppar, lyfta mungiporna, höja ögonbrynen, lyfta ögonlocken och forma ansiktets konturer.
Botox-injektioner kan orsaka vissa mindre biverkningar som normalt inte är farliga. Tillfälliga blåmärken är det vanligast rapporterade problemet. Huvudvärk kan också förekomma, men brukar avta inom 48 timmar efter behandlingen. Andra biverkningar som kan uppstå är yrsel, torr mun, illamående, domningar, svaghet, dåsighet, hudutslag och influensaliknande symtom.
Allvarligare problem kan uppstå till följd av Botox-injektioner. Ansiktsdropp, hängande ögonlock och sänkta ögonbryn kan pågå i upp till tre veckor och uppstår när toxinet vandrar till ett område nära injektionsstället. Om toxinet sprider sig till matstrupen kan det orsaka partiell förlamning som gör det svårt att tala, svälja och till och med andas. Suddig syn, dubbelseende och grön starr (glaukom) är också möjliga konsekvenser.
Livshotande komplikationer är extremt sällsynta men kan inträffa. Fram till 2008 hade 16 dödsfall och 87 sjukhusvistelser kopplats till användning av Botox. En studie publicerad i Journal of Neuroscience fann dessutom toxinet närvarande i hjärnan hos röss inom 72 timmar efter ansiktsinjektioner. Toxinet flyttade sig från ena hjärnhalvan till den andra, bröt ner proteiner och stannade kvar i hjärnan i upp till sex månader. Även om det inte finns några bevis för att detta sker hos människor, väcker fyndet stor oro inom medicinska kretsar.
I de flesta fall kan komplikationer från Botox härledas till felaktig dosering eller bristfällig injektionsteknik. En annan fara är de förfalskade produkter som cirkulerar från opålitliga källor. Kostnaden för en Botox-behandling ligger vanligtvis på motsvarande 300–500 dollar. Om priset verkar för bra för att vara sant bör du tänka om.
Undvik att få behandling på spa, salonger, kontor, hemmafester eller andra icke-medicinska miljöer. Välj alltid en välutbildad och legitimerad läkare med erfarenhet av injektioner. Om du är gravid eller ammar bör du inte använda Botox. Rådfråga alltid en kvalificerad läkare om din hälsostatus innan du beslutar dig för behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online