Kosmetisk kirurgi har blivit ett verkligt fenomen världen över, inte minst i USA. Från näsoperationer till Botox – allt fler väljer att gå under kniven eller injicera sig unga igen. Särskilt babyboom-generationen kämpar envist mot åldrandets tecken med hjälp av en hel arsenal av kemikalier och kirurgiska ingrepp. Men för att förstå hur allt detta började måste vi resa flera tusen år tillbaka i tiden.
Kosmetisk kirurgi är en utgrenning av plastikkirurgi, som faktiskt har sina rötter i Indien omkring 800 f.Kr. Metoderna var långt ifrån lika avancerade som dagens, men syftet var att förbättra kroppsliga drag som orsakade hälsoproblem. Hudtransplantationer var en av de tidigaste formerna av plastikkirurgi som praktiserades.
En av de första stora pionjärerna inom amerikansk plastikkirurgi var Dr. John Peter Mettauer, som utvecklade kirurgisk behandling av gomspalt år 1827. Efter första världskriget behövde många hemvändande soldater plastikkirurgi för att reparera sina krigsskador. Den verkliga blomstringsperioden kom dock under 1960- och 1970-talen, när en bredare grupp konsumenter fick tillgång till ingreppen. När inkomsterna steg kraftigt under 1980-talet började plastikkirurgin utveckla en egen gren – den kosmetiska kirurgin – som idag är otroligt populär.
Varje år utförs fler än 11 miljoner kosmetiska ingrepp i USA. Alla dessa innebär dock inte att man "går under kniven". Den största andelen består av icke-kirurgiska behandlingar som Botox-injektioner och mikrodermabrasion. Mellan 1997 och 2005 ökade antalet kosmetiska operationer med hela 444 procent. Fettavsugning, näsoperationer och bröstförstoring är de vanligaste kirurgiska ingreppen, medan kemisk peeling, mikrodermabrasion, Botox och Restylane är de populäraste icke-kirurgiska behandlingarna.
Som statistiken visar omfattar kosmetisk kirurgi ett brett spektrum av olika ingrepp. Skillnaden mellan dessa och ingrepp som klassificeras som plastikkirurgi ligger i deras medicinska värde. De flesta näsoperationer utförs av icke-medicinska skäl och räknas därför som kosmetisk kirurgi. Till denna kategori hör även vissa bröstförminskningar (även om dessa ibland görs av medicinska skäl), bukplastik, kollageninjektioner, hakeförstoring, ansiktslyftning och ögonlocksplastik.
Även om kosmetisk kirurgi sällan utförs av medicinska skäl kan den ha många fördelar för patienterna. De flesta rapporterar exempelvis en ökad självkänsla. En alltför spetsig näsa eller en haka man tycks sakna kan påverka hur man ser på sig själv. Att korrigera dessa upplevda brister kan dramatiskt förbättra självbilden. De flesta ingrepp gör dessutom att patienterna ser bättre ut. Fettavsugning kan till exempel eliminera fettdepåer som upplevs besvärande, medan ansiktslyftningar kan minska synligheten av rynkor och få ansiktet att se yngre ut.
Trots fördelarna finns det nackdelar att ta hänsyn till. Den första är kostnaden. Sjukförsäkringar täcker sällan kostnaderna för kosmetisk kirurgi, vilket innebär att hela den dyra notan måste betalas ur egen ficka eller finansieras via kliniken. Komplikationer kan uppstå och leda till infektioner, missbildningar och till och med dödsfall. Dessutom kan resultaten bli otillfredsställande, särskilt för patienter med orealistiska förväntningar. Fall av beroende av kosmetisk kirurgi har också rapporterats – patienter genomgår många ingrepp men blir aldrig riktigt nöjda med resultatet och återkommer gång efter gång för nya operationer.
Från antikens Indien till dagens moderna kliniker har kosmetisk kirurgi utvecklats till en miljardindustri. Oavsett om du överväger ett mindre ingrepp eller en större operation är det viktigt att noggrant undersöka både klinikens kvalifikationer och dina egna motiv innan du fattar beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online