Att bli kirurg är en lång men givande resa som kräver många års utbildning, praktisk träning och kontinuerligt lärande. Här går vi igenom alla viktiga steg – från grundkurserna på universitetet till certifieringen som legitimerar dig som kirurg.
Innan du kan antas till en medicinsk högskola behöver du slutföra ett antal grundläggande kurser på universitetet, oftast med obligatoriska laborationsmoment:
Därefter följer fyra år på medicinsk högskola. Utbildningen kombinerar teoretisk kursverksamhet med kliniska rotationer, där du roterar mellan olika specialiteter på sjukhus och får praktisk erfarenhet av patientsammanhang.
Efter medicine examen inleds en fem till åtta år lång kirurgisk residency. Under denna period arbetar du under överinseende av erfarna kirurger och tar successivt större ansvar i både vården och operationssalen.
En fellowship på ett till två år är valfri, men den ger dig möjlighet att fördjupa dig inom ett specifikt kirurgiskt område, till exempel barnkirurgi, kärlkirurgi eller ortopedi. För dem som vill bli högspecialiserade experter är detta ett värdefullt steg.
När residency och eventuell fellowship är genomförd måste du klara American Board of Surgery (ABS) examination för att bli en certifierad kirurg. Certifieringen bevisar att du uppfyller de kunskapskrav som ställs på specialistnivå.
Kirurgens utbildning slutar aldrig. Genom hela karriären krävs fortlöpande fortbildning för att hålla sig uppdaterad om de senaste framstegen inom kirurgiska tekniker, ny forskning och patientsäkerhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online