Kirurgiska klassificeringar
Kirurgi kategoriseras över flera dimensioner för att standardisera kommunikation, utbildning, behörighet och resursallokering.
1. Efter syfte
- Kurativ kirurgi: Syftar till att helt ta bort eller behandla den underliggande orsaken (t.ex. tumörresektion, blindtarmsoperation).
- Palliativ kirurgi: Lindrar symtom eller förbättrar livskvalitet när kur inte är möjlig (t.ex. gallvägsstent för obstruktion, debulking).
- Rekonstruktiv kirurgi: Återställer form eller funktion efter trauma, sjukdom eller medfödd anomali (t.ex. bröstrekonstruktion, gomreparation).
- Estetisk kirurgi: Förbättrar utseende av estetiska skäl (t.ex. rhinoplastik, abdominoplastik).
2. Efter kirurgisk metod
- Öppen kirurgi: Stor incisions för direkt visualisering och tillgång.
- Minimalinvasiv kirurgi (MIK): Små incisions med specialiserade instrument (laparoskopi, torakoskopi) för mindre vävnadstrauma.
- Endoskopisk kirurgi: MIK med endoskop genom naturliga öppningar eller små portar (t.ex. ERCP, hysteroskopi).
- Robotkirurgi: Robotassisterad MIK (t.ex. da Vinci) för förbättrad precision, 3D-syn, ledade instrument.
3. Efter kirurgisk specialitet
- Generell, Neurokirurgi, Kardiovaskulär, Torakal, Ortopedisk, Gynekologisk, Urologisk, Plastik, Pediatrisk, Transplant, Vaskulär, Kolorektal, Kirurgisk onkologi, Endokrin, Trauma/Brännskada
4. Efter komplexitet
- Mindre kirurgi: Lågrisk, enkel, ofta kontors/utpatient (t.ex. hudförändringsexcision, I&D).
- Stor kirurgi: Komplex, omfattande, kräver vanligtvis invård, fullnarkos, intensivvårdskapenitet, lång återhämtning (t.ex. Whipple, esofagektomi, CABG).
