LASIK-operation är ett populärt alternativ till glasögon och kontaktlinser. Ingripet görs polikliniskt, synen korrigeras för de flesta snabbt och patienten kan återgå till arbetet inom kort. De flesta upplever endast mindre smärta eller obehag. Ett av de bästa sätten att undvika problem är att välja en erfaren läkare som tar sig tid att gå igenom din individuella situation. Diskutera alltid med din läkare vilka komplikationer som kan uppstå och vilka alternativ som finns tillgängliga för dig.
På grund av risken för komplikationer kan det vara klokt att operera ett öga i taget. Många läkare föredrar dock att inte göra så, eftersom det inte är lika effektivt för dem. Om du är osäker, sök upp en läkare som respekterar dina önskemål.
En rad olika personer kan drabbas av komplikationer efter LASIK. Det gäller bland annat de som behöver en stor synkorrigering, har stora pupiller eller tunna hornhinnor, samt de som redan lider av torra ögon. Personer som fick en ny glasögonstyrka vid sin senaste undersökning kan ha en refraktiv instabilitet, vilket kan skapa problem vid LASIK-behandling.
Personer vars yrke eller hobby innebär hög risk för huvudtrauma – exempelvis boxare, brottare eller fotbollsspelare – bör undvika ingreppet. Även personer med ögonsjukdomar som glaukom eller blefarit kan löpa större risk. Berätta för din läkare om sjukdomar du har, som lupus, diabetes eller HIV. Om du använder blodförtunnande läkemedel eller tidigare genomgått brytningskirurgi bör du även diskutera detta. Personer av asiatiskt ursprung kan uppleva fler svårigheter med LASIK, gravida kvinnor är oftast inte lämpliga kandidater, och ingreppet har inte godkänts för personer under 18 år.
Den vanligaste komplikationen efter LASIK är torrt öga. Allvarlighetsgraden varierar från tillfällig till permanent. Hos vissa kan besvären enkelt behandlas med ögondroppar, medan behandlingarna hos andra inte hjälper. Orsaken är att de hornhinnesnervar som producerar vätska skärs av när hornhinnefliken skapas – och dessa nerver växer inte tillbaka.
Ett annat betydande problem är överkorrigering och underkorrigering av synfelet. Ofta är dessa besvär tillfälliga och går över av sig själva inom några månader, men ibland blir de permanenta. Underkorrigering är vanligare än överkorrigering och kan ibland lösas med glasögon eller kontaktlinser – samma sak gäller ofta överkorrigering. Läkaren kan också rekommendera ett förbättringsingrepp eller ytterligare kirurgi för att förbättra synen. Astigmatism kan i sällsynta fall uppstå i samband med LASIK, men kan normalt korrigeras med ett kompletterande ingrepp.
Under operationen skärs en flik i hornhinnan som lyfts upp medan lasern arbetar. När ingreppet är klart läggs fliken tillbaka på plats, där den stannar kvar genom sugkraft – ungefär som en kontaktlins i ögat. Hos vissa individer kan fliken lossna helt och glida ur läge, medan andra får veck i fliken. Detta beror ibland på läkarens bristande erfarenhet, men kan också bero på huvudtrauma eller att man gnuggar ögonen efter operationen. Normalt kan skadan repareras.
På grund av förändringarna i hornhinnan kan vissa tester efter LASIK bli missvisande. Glaukomstestet, som bygger på luftpuffar mot ögat, är ofta opålitligt och kan leda till feldiagnoser. Det kan dessutom vara svårare att få exakta mätningar när rätt intraokulär lins ska väljas inför en grå starr-operation. Risken minskar om du ser till att både preoperativa, operativa och postoperativa ögonmätningar dokumenteras noggrant.
Andra relativt vanliga besvär är haloeffekter och ljusstrålor runt ljuskällor. Dessa uppträder oftast på natten kring starka ljus och är vanligare hos personer med stora pupiller. Bländning och suddig syn är också kända komplikationer. Det finns alltid en liten risk för infektion eller kraftig blödning. Hornhinnan kan tunnas ut och näthinnan kan i ovanliga fall lossna. Mer sällsynta fel kan uppstå vid tekniska problem eller när lasern inte centreras korrekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online