Det finns flera skäl till att din ögonläkare kan neka dig ögonlaser eller välja att skjuta upp behandlingen. Den inledande ögonundersökningen tillsammans med en noggrann genomgång av din sjukhistoria hjälper kirurgen att upptäcka problem som kan leda till ett otillfredsställande resultat. Efter undersökningen och samtalet går ögonläkaren sedan igenom risker och biverkningar med laserbehandling tillsammans med dig.
Under den inledande undersökningen avgör ögonläkaren om du är en lämplig kandidat för ögonlaser. Hen ställer en rad detaljerade frågor om din hälsa och din synhistorik. Dessutom görs en specialiserad ögonundersökning för att bedöma ögonens skick och säkerställa att hornhinnorna är friska. Patienter som inte uppfyller minimikraven kan nekas behandling fram till ett senare tillfälle.
Regler för medicintekniska produkter, bland annat från den amerikanska myndigheten FDA, stipulerar att minsta ålder för ögonlaser är 18 år. Kliniska studier har visat att ögat genomgår fysiska förändringar från barndomen till vuxenåldern. Ögat växer i storlek och linsen kan utveckla avvikelser som exempelvis astigmatism. Om ögonlaser utförs innan ögat hunnit mogna klart blir resultatet av den första korrigeringen felaktigt, och patienten kan behöva genomgå ett nytt ingrepp i vuxen ålder.
Utöver ålderskraven finns flera andra faktorer som kan få ögonläkaren att skjuta upp eller neka behandling. Har din glasögon- eller linsstyrka förändrats markant under det senaste året betraktas din syn som instabil. Utförs operationen under en sådan övergångsperiod blir resultatet otillfredsställande, och patienten behöver återkomma för en ny behandling först när synstyrkan stabiliserats.
Ögonläkaren samlar in detaljerad medicinsk information innan ett laseringrepp. Hormonella förändringar i samband med graviditet eller amning kan exempelvis ge oväntade synresultat efter operationen. Tidigare ögonskador, PRK-behandling eller gråstarrsoperation kan också påverka slutresultatet. Vissa sjukdomar, som blefarit som orsakar inflammation i ögonlocken och intorkningar vid fransarna, kan öka risken för infektion eller inflammation i hornhinnan efter ingreppet. Ögonläkaren skjuter i sådana fall upp operationen och behandlar först sjukdomen med rätt medicinering.
Ögonläkaren undersöker dina ögon i ett mörklagt rum för att upptäcka onormalt stora pupiller. Pupillerna vidgar sig normalt för att släppa in mer ljus i mörka miljöer och drar ihop sig i starkt ljus. Vidgar sig pupillerna utanför det normala området kan de bli större än det cirka 7 mm breda behandlingsområdet. I mörker kan stora pupiller passera laserzonens kant, vilket kan ge synbesvär i form av ljusringar och dubbelseende. Ögonläkaren kan då föreslå andra synkorrigerande behandlingar med ett behandlingsområde som rymmer även maximal pupillvidgning.
Har du torra ögon redan före operationen kan problemet förvärras efteråt. Under ingreppet görs ett snitt med en mikrokeratom genom hornhinnans yttersta lager. Skadas nerver i hornhinnan kan detta leda till ett svårt torrögonssyndrom. Även hornhinnans fysiska kondition kan vara ett skäl till att neka behandling. Ögonläkaren mäter därför hornhinnans tjocklek för att bedöma om det finns tillräckligt med vävnad. Är hornhinnan för tunn föreligger risk för allvarliga komplikationer under ingreppet, i värsta fall med total synförlust som följd. Kirurgen informerar patienten om möjliga biverkningar vid dessa två tillstånd och rekommenderar i stället andra metoder för synkorrigering.
Ett avslag eller en uppskjuten laserbehandling betyder inte nödvändigtvis att du aldrig kan operera dina ögon. Ofta handlar det om att vänta tills ögonen hunnit mogna, synstyrkan stabiliserats eller en ögonsjukdom behandlats. Diskutera alltid dina förutsättningar och alternativa behandlingsmetoder med din ögonläkare för att fatta ett välgrundat beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online