Laserbaserad ögonkirurgi är en behandling där en persons syn korrigeras med hjälp av en svag, precist styrd laser. Metoden har blivit både effektiv och populär och utgör ett alternativ till glasögon eller kontaktlinser för miljontals människor världen över.
Synkorrigerande kirurgi, även kallad refraktiv ögonkirurgi, är en relativt modern företeelse som vuxit fram efter åratal av experiment med ögat. Idén att korrigera synfel genom att forma om hornhinnan uppstod redan i mitten av 1800-talet.
På 1930-talet experimenterade den japanske läkaren Tutomu Satu på kaniner och senare på människor genom att göra snitt i hornhinnan. I Ryssland vidareutvecklade doktor Fjodorov Satus metod och använde radiell keratotomi för att korrigera synen. Dessa tidiga ingrepp från 1980-talet var ganska råa, men de lade grunden för det första laserbaserade synkorrigerande ingreppet, där vävnad togs bort från ögats yta och hornhinnans krökning ändrades.
Det finns främst två typer av laserbaserade ögonoperationer: fotorefraktiv keratektomi (PRK) och laserassisterad keratomileusis in situ (LASIK). Även om de är fundamentalt lika finns det tydliga skillnader mellan metoderna.
Vid PRK tas hornhinnans yttersta skikt, epitelet, bort så att den inre delen av hornhinnan exponeras. En datorstyrd laser kan sedan forma om ögats krökning. Epitelet växer ut igen av sig självt efter operationen.
Vid LASIK görs ett snitt, antingen med en skalpell eller med laser, som skapar en liten flik av hornhinnan. Fliken fälls åt sidan så att den datorstyrda lasern kan forma om ögats krökning. Därefter läggs fliken tillbaka i sitt ursprungliga läge.
Lasern som används vid både PRK- och LASIK-behandlingar kallas excimerlaser. Det är en ultraviolett laser som används inom ögonkirurgin tack vare sin förmåga att tillföra precis tillräckligt med energi för att bryta bindningarna i biologiskt material.
Till skillnad från många andra lasrar skär eller bränner den inte materialet. Den biologiska vävnaden avlägsnas genom ablation, alltså avdunstning, i stället för genom förbränning. Laserns förmåga att ta bort mycket tunna lager av material gör den idealisk för ögonkirurgins känsliga arbete.
Både PRK- och LASIK-operationer tar mindre än 30 minuter att genomföra och utförs under lokalbedövning. återhämtningen är oftast smärtfri och resultaten är nästan omedelbara. LASIK erbjuder dessutom en snabbare återhämtningstid eftersom epitelets flik inte behöver växa ut igen, vilket är fallet vid PRK.
I de flesta fall korrigeras patientens syn till 20/20, vilket innebär att patienten inte längre behöver några synhjälpmedel i vardagen.
Även om de flesta patienter återfår full syn har fall med biverkningar förekommit. Patienter som återhämtar sig från båda metoderna har upplevt suddig syn, ljuskänslighet, dubbelseende, halo-effekter kring ljus och så kallad regression, där synförmågan delvis försämras igen över tid.
Det har också rapporterats fall av ögoninfektioner och kraftigt torra ögon. LASIK-specifikt kan leda till komplikationer i samband med skapandet av hornhinnefliken. Fliken kan förskjutas eller i värsta fall helt lossna, vilket kan kräva ytterligare behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online