LASIK är en mycket populär och framgångsrik form av refraktiv kirurgi för synkorrigering. Allteftersom den kirurgiska metoden har utvecklats över tid har ingreppet kunnat utökas för att behandla ett bredare spektrum av patienter. För att kunna genomgå operationen måste patienten vara vuxen, ha haft stabil syn i minst ett år och ha tillräcklig hornhinnetjocklek. Det finns dock vissa patienter som av olika skäl inte bör genomgå LASIK-operation. Ögonkirurgen gör därför en noggrann bedömning av patienten vid LASIK-undersökningarna för att säkerställa att inga av dessa tillstånd föreligger.
Graviditet och amning är absoluta kontraindikationer för LASIK-operation, eftersom synen ofta fluktuerar under dessa perioder. Det skulle vara svårt att korrigera brytningsfelet exakt under graviditet och amning. Dessutom rekommenderas inte de läkemedel som behöver användas efter ingreppet – såsom antibiotika och antiinflammatoriska ögondroppar – för gravida eller ammande kvinnor på grund av risken att skada fostret. Gravida kvinnor har ofta även symtom på torra ögon, vilket ytterligare utesluter dem som kandidater. När de hormonella förändringarna har stabiliserats kan dessa patienter dock återigen bli lämpliga kandidater några månader efter graviditet eller amning.
Personer med autoimmuna sjukdomar har ofta svårt att läka efter skador eller operationer. För dessa personer kanske en valfri refraktiv kirurgi inte är en bra idé, eftersom hornhinnan riskerar att inte läka ordentligt. Bland ögonkirurger råder olika uppfattningar om vilka sjukdomar som utgör absoluta hinder för LASIK. Sjukdomar som ofta nämns i detta sammanhang är typ 1-diabetes, hiv och reumatoid artrit.
Patienter med kollagenkärlsjukdomar som Sjögrens syndrom, systemisk lupus erythematosus (SLE) och sklerodermi är i allmänhet inte lämpliga för LASIK-operation. Även om den vetenskapliga förklaringen till de sämre resultaten hos dessa patienter inte är helt klarlagd, kan förekomsten av torra ögon hos många patienter med kollagenkärlsjukdomar spela en roll. Dessutom kan dessa patienter vara mer benägna att få sämre hornhinneläkning och kan i vissa fall till och med utveckla det som kallas hornhinnesmältning (corneal melt). Vissa kirurger utför dock ingreppet på patienter vars sjukdom är välkontrollerad.
Flera problem med hornhinnan kan utesluta en person som kandidat för LASIK-operation. Tillståndet keratoconus, en sjukdom där hornhinnan tunnas ut och får onormal form, är en kontraindikation eftersom LASIK även tar bort vävnad från hornhinnan och kan förvärra sjukdomen. En tunn hornhinna kan också vara utmanande för ögonkirurgen, som då måste avgöra om LASIK är lämpligt. Patienter med omfattande ärrbildning på hornhinnan bör inte genomgå ingreppet, och patienter med torra ögon utesluts ofta eftersom besvären tenderar att förvärras efter LASIK.
Vissa läkemedel kan orsaka problem med läkning eller torra ögon, och användning av sådana läkemedel kan hindra en patient från att genomgå LASIK. Kortikosteroider och immunsupprimerande läkemedel kan försämra sårläkningen, vilket kan skapa komplikationer efter operationen. Accutane (isotretinoin) orsakar torra ögon och kan ge ärrbildning efter ingreppet; patienter behöver vara läkemedelsfria i sex månader innan LASIK kan övervägas. Andra läkemedel, såsom antihistaminer, betablockerare och diuretika, kan också orsaka torra ögon. Eftersom vissa av dessa läkemedel inte kan avbrytas för en valfri operation kan de utgöra kontraindikationer.
Flera ögonsjukdomar har identifierats som kontraindikationer för LASIK. Utöver hornhinnetillstånd som torra ögon finns det andra tillstånd – inklusive grå starr (katarakt), ögoninfektioner som konjunktivit och okontrollerat glaukom – som utesluter patienten från ingreppet. Har patienten haft ögonherpes under det senaste året kan ingreppet inte genomföras; har dock mer än ett år gått sedan dess kan patienten återigen övervägas för LASIK.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online